Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogen, dess uppdragande och vård - Skogarnas inflytande i fysiskt-klimatiskt hänseende - Skogarnas utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGEN, DESS UPPDRAGANDE OCH VÅRD.
157
statlig skogshushållning och en lagstiftning, som ej blott meddelade förbud mot visst
slag av avverkning utan därjämte med stöd av skogsvetenskapen tog hänsyn till de
biologiska faktorer, som reglera skogens uppkomst och utveckling, kunna de europeiska
skogarna sägas gå en tryggare framtid till mötes. Ännu återstår dock ej minst ett
omfattande upplysningsarbete, innan den uppfattningen helt trängt igenom, att i det
rationella skogsbruket stundens vinning måste träda tillbaka för de åtgärder, som syfta mot
att ur skogen erhålla en för all framtid uthållig avkastning av största möjliga mängd och
av bästa tänkbara slag.
Skogarnas inflytande i fysiskt-klimatiskt hänseende.
Att utan tanke på kommande skördar skövla det växande virkeskapitalet hämnar
sig ej blott genom framtida brist på skogsprodukter, ty att skogsmarken är täckt av
ett växtkraftigt bestånd är jämväl ur andra synpunkter av synnerligen stor betydelse.
Skogen spelar framför allt en mycket stor roll för vattenhushållningen, i det att den
minskar avdunstningen, fördröjer snösmältningen och därmed reglerar vattenavrinningen.
Skulle vårt lands skogar, speciellt de i bergstrakterna, huggas bort, bleve resultatet
väldiga, plötsliga vårfloder som åstadkomme förödande översvämningar.
Vattenmassorna skulle från sluttningarna riva med sig jord, sand och grus och föra dessa ut över
odlade marker och ned i vattendragen, vilka skulle uppgrundas till men för sjöfarten
och virkesflottningen. Ringa vattentillgång under andra tider på året skulle jämväl
försvåra flottning ävensom utvinnande av vattenkraft. En mångfald bittra exempel
från främmande länder lär oss detta. I Grekland t. ex. skövlades skogarna redan vid
tiden för romarnas erövring av landet. Resultatet blev översvämningar och torka och
ett allt mera utarmat land, som ej på långt när kunde föda sin befolkning. I Nordamerika
har skogsskövlingen mångenstädes gjort de fruktbara bergssluttningarna sterila och
omöjliga att åter skogkläda och grundat upp floderna till stort men för seglationen.
Undersökningar ha visat, att där skogsarealen nedbragts till mindre än 20 %, resultatet
blivit svåra torkperioder, frost och häftiga växlingar i flodernas vattenstånd. Den årliga
nederbördsmängden synes visserligen ej bli nämnvärt mindre och ej heller landets
medeltemperatur, men de skadliga växlingarna bli större i avsaknad av skogarnas utjämnande
i nflytande. Såsom lokalt skydd mot häftiga vindar har skogen stor betydelse, särskilt invid
havskusternas flygsandsfält och i fjällgränsen, och å branta fjällsidor är den ett verksamt
skydd mot snölaviner och jordskred.
Skogen har till sist en ej obetydlig uppgift ur hygienisk och estetisk synpunkt.
Vistelse i barrskogarnas rena luft anses välgörande för dem som lida av lungsjukdomar,
och till ett välordnat samhälle hör i våra dagar oavvisligen ett system av lummiga parker.
Skogarnas utbredning.
I polartrakterna saknas varje spår av sammanhängande skogar till följd
av den låga temperaturen, som ej tillåter trädens näringsupptagande och tillväxt under
tillräckligt lång tid.
Av samma anledning finna vi en skogsgräns på de höga bergen. I de stora
öken-och stäppområden, som påträffas bl. a. i Asien, Afrika och Amerika, är det bristen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
