Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogen, dess uppdragande och vård - Skogarnas utbredning - Sveriges skogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
SKOGSBRUKET.
vatten, som är anledningen till att träden ej trivas, medan det åter på de i vårt land så
rikligt förekommande myr- och mossmarkerna är markens alltför stora vattenhalt, med
därav beroende syrebrist, som hindrar skogsväxten.
De tempererade zonerna utmärkas av skogar av barr- och lövträd.
På södra halvklotet saknas dock mestadels barrskogen. De enda nämnvärda
undantagen äro södra Brasiliens och norra Argentinas skogar av paranåtall (Araucaria
brasi-liana) samt Nya Zeelands värdefulla bestånd av kauritall (Agathis australis). Lövträden
dominera i stället fullständigt och förekomma i en rik mångfald av arter och släkten,
bland vilka må nämnas: I Sydamerika quebracho (Québrachia m. fl. släkten), algarrobo
(Prosopis m. fl. släkten), rauli (Nothofagus)’, i Australien feberträd (Eucalyptus sp.) samt
akasior (Acacia sp.). — På norra jordhalvan åter är barrskogen förhärskande. Icke
mindre än 95 % av världens barrskogstillgångar finnas inom den norra tempererade
zonen. De ojämförligt viktigaste släktena därstädes äro tallsläktet (Pinus), gransläktet
(Picea), silvergransläktet (Abies) samt lärksläktet (Larix). Stor betydelse ha därjämte
i Nordamerika douglasgran (Pseudotsuga) och redwood (Sequoia), i norra Afrika samt på
Himalaya cedrar (Cedrus) och i södra Kinas bergstrakter släktet Cunninghamia. Men
även lövträden förekomma talrikt, vilket bäst belyses därav, att 89 % av de tempererade
zonernas lövskogsområden ligga på norra jordhalvan. Bland de viktigare träden som där
förekomma märkas arter av ek (Quercus), bok (Fagus), björk (Betula), asp och poppel
(Populus), lind (Tilia), ask (Fraxinus), lönn (Acer), alm (Ulmus), al (Alnus), hickory
(Hicoria), valnöt (Juglans), äkta kastanje (Castanea), oranger (Citrus) och oliv (Olea).
Den tropiska zonens skogar kännetecknas av en utomordentlig rikedom
på arter och former. Palmer (Cocos, Elaeis, Metroxylon m. fl.), teak (Tectona), ebenholts
(Diospyros m. fl. släkten), mangrove (Rhizophora, Laguncularia m. fl. släkten),
gummiträd (Ficus, Hevea), mahogny (Swietenia m. fl. släkten) samt pockenholts (Guajacum sp.)
må nämnas bland alla de lövträd, som här förekomma i sådan yppighet och mängd, att
hundratals trädarter kunna påträffas inom ett mycket begränsat, lokalt område. I
stället lysa barrträden nära nog fullständigt med sin frånvaro. Endast inom tropikernas
bergstrakter påträffas ett fåtal skogbildande arter (Pinus, Cedrela m. fl.). Detta gör att
tropikerna f. n. spela en jämförelsevis liten roll ur virkesproduktionens synpunkt, ty
tack vare sin ytterst likformiga, jämna byggnad, som giver det en synnerligen
mångsidig användning, utgör barrträdsvirket den ojämförligt största delen av de
skogsprodukter, som förekomma i världshandeln.
Sveriges skogar.
Sveriges landyta omfattar enligt senaste beräkningar 41 milj, hektar. Av dessa
ligga 15 % ovan den klimatiska skogsgränsen; åker, äng och trädgård intaga 12 %;
produktiv skogsmark 60 % och impediment nedom skogsgränsen, d. v. s. häll- och
torv-marker samt annan för skogs- eller jordbruk f. n. oduglig mark 13 %. Dock är att märka,
att en hel del av nämnda torvmarker genom avdikning kunna göras användbara för
skogs- eller jordbruksändamål.
Våra skogars ur ekonomisk synpunkt ojämförligt viktigaste trädslag äro tall (Pinus
silvestris) och gran (Picea abies) vilka förekomma över hela landet. Den förra invandrade
söderifrån, sedan den stora inlandsisen avsmält, och den senare österifrån över Finland
något längre fram i tiden. Först bland skogsträden kommo dock aspen (Populus tremula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
