Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogen, dess uppdragande och vård - Sveriges skogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGEN, DESS UPPDRAGANDE OCH VÅRD.
161
Sverige är f. n. Europas största producent av cellulosa och överträffas endast av
Förenta staterna. Som exportör står det främst, med Canada som farlig medtävlare.
England och Förenta staterna äro våra största avnämare.
Med avseende på äganderätten kan vårt lands skogar indelas sålunda (1920):
Totalareal
skogsmark Därav produktiv skogsmark
Har % Har %
Statsskogar 6 235 855 17.2 3 798 918 15.8
Oavvittrade och oavmätta kronomarker . 4 355 524 12.0 138 110 0.6
Övriga allmänna skogar 2 696 578 7.4 1 249 178 5.2
Enskilda skogar 22 995 431 63.4 18 828 403 78.4
Summa 36 283 388 100.0 24 014 609 100.0
Av statsskogarnas produktiva areal ligger drygt hälften inom Norrbottens län, 3/4 i
Norr- och Västerbottens län samt 9/10 i Norrland och Dalarna och sålunda endast x/10 i
landets sydligare delar. Huvudparten av statsskogarna — 90 % av den produktiva
arealen — utgöres av kronoparker.
Statsskogarna ha ej alltid intagit så stor del av den svenska skogsmarken. Under
påverkan av de liberalistiska idéströmningarna under 1800-talets första år började
röster höjas för försäljning av de allmänna skogarna, som då hade stor utbredning men
tillfölje bristfällig skötsel gåvo staten en synnerligen ringa inkomst. Genom försäljningen
skulle statskassan få ett tillskott, och alldenstund den försålda kronoj orden överfördes till
skattenatur, de årliga skatteinkomsterna ökas. Genom riksdagsbeslut år 1823 avhände
sig så staten större delen av sina skogsmarker. Under senare tider har emellertid
utvecklingen gått i motsatt riktning, speciellt efter år 1870. Under det att landets totala
krono-parksareal sagda år utgjorde allenast 425 620 har uppgick den år 1920 till ej mindre än
5 077 558 har. Markförvärvet har i södra Sverige huvudsakligen skett genom inköp,
medan kronoparkerna i Norrland och Dalarna huvudsakligen tillkommit genom
awitt-ring, d. v. s. avskiljande av mark åt enskilde från förut icke i laglig besittning tagna
områden, som ansågos vara kronans tillhörighet.
Av för närvarande i enskild ägo varande skogsmark befinner sig nära 60 % i
bondehänder, 6 1/2 % besittes av större privata jordägare och resten av bolag.
Skötseln av statens skogar handhaves numera av domänverket, vilket representeras
av en central förvaltande myndighet, domänstyrélsen. Under denna sortera
överjägmästare med var sitt distrikt, som i sin tur äro uppdelade på revir, vilka förvaltas av
jägmästare med biträde av bevakande personal, s. k. kronojägare.
Å större enskilda skogar finnes ofta en något liknande organisation, där
krono-jägare motsvaras av skogvaktare och jägmästare av skogsförvaltare, vilka i de stora
skogsbolagen ej sällan sortera under en skogschef.
Skogvaktare och kronojägare få sin utbildning vid landets lägre skogsskolor, medan
enskilda skogsförvaltare i regel, och jägmästare alltid, utbildas vid Statens
skogshög-skola.
Den skogliga försöksverksamheten handhaves av den år 1902 inrättade Statens
skogsförsöksanstalt.
11—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
