Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogen, dess uppdragande och vård - Skogsodling - Beståndsvård och skogsbrukssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGEN, DESS UPPDRAGANDE OCH VÅRD. 163
inbördes avstånd. Fröet sprides helst medelst en såddkanna, som bör utsläppa c:a 10—20
frön pr ruta. Med fördel kan sådden även ske automatiskt eller för hand i samband med
användandet av s. k. kulturplog (se ovan). Sådden bör ske, så snart tjälen på våren
gått ur marken eller ock fram emot midsommar, då rik nederbörd kan påräknas efter
arbetets avslutande.
Fig. 152. Berglinds’ ruthackningsmaskin.
I vissa fall blir resultatet säkrare och bättre med plantering, som dock i regel ställer
sig dyrare än sådd. Plantorna måste först dragas upp i en plantskola, varifrån de
utflyttas till kulturfälten omskolade eller oomskolade, vanligen i en ålder av 1—2 år för
tall och 2—4 år för gran. De vanligaste planteringsmetoderna äro spettplantering samt
plantering i öppna eller fyllda gropar.
Beståndsvärd och skogsbrukssätt.
Vare sig skogsbeståndet uppkommit genom självföryngring eller skogsodling, bör
det under hela sin levnad underkastas en målmedveten behandling för att kunna lämna
största och bästa möjliga avkastning. Redan i det unga plantbeståndet kan en
utgles-ning av en alltför tät återväxt eller en bortklippning eller uppryckning av icke
önskvärda trädslag vara att rekommendera. Denna åtgärd, som benämnes röjning,
förekommer av kostnadshänsyn sällan i praktiken. Detta är däremot fallet med gallringen,
vilken har till uppgift att genom ofta återkommande genomhuggningar i yngre och
medelålders skog skänka de kvarstående träden ökat ljus och utrymme, en god
stamform, lagom kvistrenhet och bästa möjliga tillväxt. Det virke, som därvid utfaller,
betalar i regel ej blott huggningskostnaden utan giver dessutom ofta en avsevärd
netto-behållning, förutom den vinst man gör i efter gallringen ökad värdetillväxt. De första
gallringarna i den yngre skogen böra göras tämligen svaga, för att ej den nödvändiga
kvistrensningen (d. v. s. kvistars bortdöende till följd av ljusbrist) må lida avbräck, men
böra vid högre ålder ökas i styrka. Sedan beståndet passerat medelåldern, göras
huggningarna så starka, att trädens kronor ej åter sluta sig, s. k. ljushuggning, varigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
