Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - Virkets tekniska egenskaper - De viktigaste skogsprodukterna och virkessortimenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
SKOGSBRUKET.
beräkna såggodsets bredd och tjocklek med nödig krympmån. Sker uttorkningen ojämnt
eller för hastigt »slår sig» virket och blir behäftat med svåra sprickor.
Ej blott skogsträden, utan även såväl upphugget som sågat virke är utsatt för
angrepp och skadegörelse av insekter och svampar. De förstnämnda — vedborrar (SI.
Xyloterus och Xyleborus), trägnagare (SI. Anobium och Ernobius) m. fl. — gnaga sig
gångar i virket, som därigenom blir odugligt för en mångfald ändamål. Bland
svamparna märkas ett flertal rötsvampar, t. ex. Corticium, Lenzites m. fl. arter, vilka
förorsaka lagerrötor, samt hussvampen (Merulius domesticus), som förstör virket i
husbyggnader. Blåytesvampar (Ceratostomella m. fl.) framkalla genom missfärgning en betydande
nedsättning av virkets handelsvärde och orsaka därigenom stora förluster. Såsom skydd
mot dessa skadegörare har man på sistone börjat använda sig av besprutning eller
in-dränkning med vissa kemikalier, t. ex. kvicksilverklorid, natriumkarbonat, -bikarbonat
och -fluorid. Det säkraste förebyggande medlet är dock virkets ugnstorkning
omedelbart efter sågningen.
I allmänhet kan virke avverkat på vintern anses bättre och varaktigare än annat,
ty dels innehålla då de flesta av våra skogsträd (barrträden, björk, asp) mindre stärkelse,
vilken är begärlig för insekter och rötsvampar, dels hinner det under vintern avverkade
virket torka upp något i ytan under senvintern och våren innan förstörelseorganismerna
börja sin verksamhet och blir därför mindre utsatt för angrepp. Emedan torkningen
sker långsamt, blir sprickbildningen mindre än å det sommaravverkade virket.
Varaktigheten kan ökas även genom virkets impregnering med kemikalier (se nedan).
De viktigaste skogsprodukterna och virkessortimenten.
De ojämförligt vanligaste och viktigaste av de minst förädlade skogsprodukterna
kunna inordnas under benämningen rundvirke. Hit hänföras sågtimmer,
pappersmasse-ved, kolved, pitprops, spiror och slanor, pålar, telegraf-, telefon- och kraftledningsstolpar,
stängselstolpar, gärdesgårdsstör, hässjevirke, tändsticks-, redskaps-, möbel- och
snickerivirke m. m.
Sågtimmer tillredes i vårt land huvudsakligen av tall och gran i längder om 13—26
eng. fot och med en toppdiameter inom bark av 5 eng. tum och däröver. Där timret
skall flottas, levereras speciellt tallstockarna ofta helbarkade, medan man i andra fall
åtnöjer sig med att barka ett par fot i stockens lillända för att underlätta inmätningen.
Pappersmasseved, tändsticksvirke och kolved beskrivas längre fram i samband med
respektive industrier. Pitprops eller gruvstöttor exporteras i stor utsträckning till England
och tillverkas av tall och gran i växlande längder från 2x/2 eng. fot med en minsta
toppdiameter av 2^ eng. tum inom bark. Propsen skall vara frisk, rak, rand- eller helbarkad
samt jämnkapad i ändarna. Spiror användas till master, rår, bommar, ställningar o. d.
De tillverkas av tall och gran och exporteras vanligen i längder av 36—90 eng. fot med
en mittdiameter inom bark av 6—16 eng. tum. Ofta rundskalas eller tillyxas ett par fot
i grovändan, varjämte ändarna jämnkapas. Slanor äro klenare spiror, 22—33 eng. fot i
längd med en grovlek av 2—2x/2 eng. tum i topp och 3—6 eng. tum på mitten. Pålar
användas till kaj anläggningar, vågbrytare och andra vattenbyggnader, till
grundpål-ning vid husbyggnader m. m. Deras dimensioner äro vanligen mycket stora: intill 25
cm i topp och 20 m i längd. De skola tillverkas av varaktigt, tätvuxet virke av tall eller
lärk. Till grundpålar för husbyggnad duger även den mindre varaktiga granen, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
