- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
175

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - Avverkning och virkestransport

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGENS PRODUKTER OCH DESSAS TILLGODOGÖRANDE.

175

Barkspaden användes jämte yxan vid stammens avbarkning.

Vändhake, timmersax och lyftkrok användas för att vända, släpa och lyfta
timmerstockar och annat grövre virke.

För stockarnas hopsläpning medelst häst användas enkla s. k. lunnkälkar och för
utkörningen s. k. timmerdoningar. De senare bestå av två stycken kälkar, en vanligen
2 m lång framkälke och
en 2,5—3,5 m lång
bakkälke, vilken uppbär
huvudparten av lassets
tyngd. Stockarna
fast-hållas vid kälkarna
medelst kättingar, försedda
med spännanordning, s.k.
björnbindsle (fig. 166).

Fällningsarbetet
tillgår sålunda: På den sida
av trädet, varåt detta
skall fällas, göres med
yxan ett s. k. stjälphugg,
vilket hindrar trädet från
att spjälkas, och från
andra sidan göres ett
sågskär i riktning mot
nyss

nämnda inhugg under iakttagande av att stubben göres så låg som möjligt. Högre
stubbhöj d än 3 tum plägar ej tillåtas vid välordnade avverkningar. Sedan trädet fallit,
vidtager kvistning och i vissa fall barkning av stammens översida ävensom »lumpning»,
varmed menas avkapning av möjligen befintliga rötskadade delar. Därefter är stammen
redo för »aptering», d. v. s. avmätning till skilda virkessortiment såsom timmer,
pappersved, props, sliprar och kolved. Alldenstund en aptering, som
utföres med omsorg och omdöme, kan inbespara avsevärda
summor åt virkesägaren, låter man vid större drivningar detta arbete
utföras av särskilda s. k. avmätare, vilka märka stammarna där
dessa skola kapas och därtill utöva tillsyn över
awerknings-arbetet. Efter apteringen följer avtrumning ävensom slutgiltig
barkning av de sortiment, som skola underkastas dylik.
Bark-ningen sker i första hand på grund av bestämmelser i
flott-ningsstadgan och avser bl. a. skydd för fisket, som anses
lida skada av den i vattendraget avfallande barken, men många

andra fördelar följa dessutom med barkningen, vilken dock är dyrbar, alldenstund den
drager en kostnad, som vanligen uppgår till 30—40 % av totala awerkningskostnaden.

Virkets transport kan uppdelas i lunning, d. v. s. stockarnas hopsläpning medelst
timmersax och lunnkälke, lastning på timmerdoning, utkörning över basvägen samt
avlastning vid flottled, sågverk, järnvägskaj eller annan upplagsplats. Där underkastas
det s. k. tumning i närvaro av köpare och säljare. Tumningen består i uppmätning av
de olika virkessortimentens antal och dimensioner. Samtidigt förses varje klamp med
ägarens märke, vilket dels utgör kontroll på att inmätningen är verkställd, dels tjänar som
igenkänningstecken vid den kommande flottningen.

Fig. 165. Skogskälke. T. v. bakkälke, t. h. framkälke.

Fig. 166. Björnbindsle.
Kliché från A/B
Skogs-och flottningsmateriel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free