Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - Virkesförsågning - Pappersmassetillverkning - Tändstickstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
SKOGSBRUKET.
utveckling. Man skiljer mellan enkelfaner, som huvudsakligen användes vid
möbeltillverkning, och sammansatt faner — kryssfaner, plywood, threeply, fiveply etc. —
där ett antal fanerskivor äro lagda på varandra och hoplimmade med fibrerna i de skilda
lagren i rät vinkel över varandra. Härigenom vinnes en produkt, som framför vanliga
tunna bräder har den fördelen, att den ej spricker eller slår sig och kan levereras i stora
ytor utan fogar och därför är synnerligen lämpad för tillverkning av dörrspeglar, paneler,
finare lådor, diverse inredningar etc. Man skiljer vidare på sågad och knivskuren faner.
Den senare kan vara hyvlad eller svarvad. Den tunnaste sågfaner, som förekommer i
handeln, har en tjocklek av omkring 1,5 mm, nedan man vid hyvling kan taga ända till
40 fanerskivor pr cm av råvaran.
P APP ERSM A S SETILL VERK NING.
En av skogens värdefullaste produkter är pappersmassa, som numera utgör en av
våra viktigaste exportartiklar, och därjämte är av stor betydelse, emedan den möjliggör
ett ekonomiskt tillvaratagande av smådimensioner och sågverksavfall.
Pappersmasse-industrien kommer i fråga om exportvärde obetydligt efter sågverksindustrien.
Råmaterialet är ved av tall och gran (stundom asp), som bör vara i möjligaste mån fri
från blånad och röta, jämnkapad i ändarna och vanligen randbarkad. Tillverkning av
kemisk massa — cellulosa — kan ske genom sulfitmetoden, där den till flis sönderhackade
veden kokas med en svavelsyrlighetssur lösning av kalciumbisulfit, eller medelst
sulfatmetoden, där kemikalierna vid kokningen utgöras av svavelnatrium och natriumhydrat
(råmaterial natriumsulfat). Vid den förstnämnda metoden kan endast granved
användas; vid den senare däremot såväl tall som gran och även klent och mindervärdigt virke,
såsom ribb och bakar från sågverken. Den mekaniska pappers- eller trämassans
tillverkning sker genom sönderdelning av veden medelst nötning mot roterande
slipstenar under vattenbegjutning. Huvudparten av veden härtill utgöres av gran. För
pappersmasseframställningens detaljer redogöres på annat ställe i detta arbete.
Det s. k. konstsilket har under de allra senaste åren vuxit fram till en mycket viktig
handelsvara,’vars råmaterial utgöres av cellulosa. Den svenska sulfitcellulosan är
synnerligen väl lämpad för ändamålet.
T ÄNDSTICKSTILLVERKNING.
För tillverkning av tändstickor erfordras i vårt land mycket stora virkeskvantiteter,
alltsedan uppfinningen av de s. k. säkerhetständstickorna år 1844 gav upphov till en
alltjämt växande svensk storindustri. Dennas årliga virkesbehov uppgår f. n. till c:a
275 000 kbm, varav drygt hälften åtgår till själva stickorna och resten till askar och
emballagevirke. År 1924 utgjorde Sveriges produktion av tändstickor 34,2 milj, kg, vilket
motsvarar ungefär 3 miljarder tändsticksaskar. Den ojämförligt största delen därav går
till export. Värdet av denna var samma år 41,3 milj. kr.
Till tändstickor och askar användes helst virke av asp, som på grund av sin
rätkluvenhet, vita färg och porositet är särskilt lämpat för ändamålet. Dock kan även
björk, al och tall användas, ehuru tändstickornas kvalitet då blir lägre. Det är
huvudsakligen till askar, som dessa senare virkesslag f. n. ha någon användning i den svenska
tändsticksindustrien. Då emellertid tillgången inom Sverige på förstklassigt aspvirke är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
