Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skogsbruket, av M. Juhlin-Dannfelt - Skogens produkter och dessas tillgodogörande - Tändstickstillverkning - Träkolning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGENS PRODUKTER OCH DESSAS TILLGODOGÖRANDE.
183
ringa, importeras årligen avsevärda kvantiteter dylikt, huvudsakligen från Ryssland och
de baltiska länderna.
Tändsticksvirket levereras i form av obarkat, friskt och färskt rundvirke med en
minsta toppdiameter av 20 cm inom bark och i längder från 2 till 6 meter.
Tillverkningen av stickorna försiggår i sinnrika automatiska maskiner och tillgår i
stora drag på följande sätt: Rundvirket kapas i 2 fots längder, barkas, basas och svarvas
till faner av en tändstickas tjocklek. Fanerskivan uppskäres samtidigt i remsor, lika breda
som tändstickans längd, av vilka därefter i en s. k. stickhackmaskin avskäras råstickor
(splint). Dessa impregneras med fosforsyra, finputsas förmedelst inbördes friktion i en
roterande cylinder, paraffineras, neddoppas i tändsats (kaliumklorat, mönja eller
brunsten jämte lim och fyllnadsämne) samt torkas och förpackas. Askarna tillverkas av
tunnare faner i särskilda askmaskiner och förses med plån, vari ingår röd fosfor.
Sedan år 1917 äro samtliga svenska fabriker sammanslagna till ett enda företag,
Svenska Tändsticksaktiebolaget, som jämväl äger fabriker utomlands och behärskar
mer än ^3 av hela världens tändstickstillverkning.
T RÄKOLNING.
Träkolning, som har till uppgift att genom torrdestillation av ved framställa ett
högvärdigt bränsle, vilket hos oss har sin ojämförligt största användning vid
järntillverkningen, bedrives dels genom kolning i mila på spridda ställen i skogen eller framme
vid sågverken, dels i särskilt för ändamålet konstruerade ugnar, vilka för
råvarutillförselns skull vanligen anläggas invid flottleder och sågverk. Vid den sistnämnda
metoden kan man även tillvarataga kolningens många flytande biprodukter, vilka vid
mil-kolning gå helt till spillo. Trots detta är kolning i mila ännu helt förhärskande i vårt
land, i det den omfattar c:a 9/10 av hela träkolsproduktionen.
Trä består i runda tal av 50 % kol, 6 % väte och 44 % syre. Vid torrdestillationen,
varmed menas vedens upphettning i slutet rum över sönderdelningsgränsen, övergår
vedsubstansen till kol, varvid ångor och gaser avdestillera. Som erforderlig
minimi-temperatur vid praktisk kolning plägar angivas 260°, men vanligen brukar man
använda sig av betydligt högre värmegrad: 400°—900°. Hög temperatur alstrar
syrefattiga och därför värdefulla träkol; låg temperatur däremot giver större mängd kol
av lägre kolhalt och samtidigt värdefullare flytande destillationsprodukter. Omkring
3/4 av vedens syré åtgår till bildandet av förbränningsprodukter ■— vatten, kolsyra,
koloxid m. fl. — 1/10 ingår i övriga destillationsprodukter t. ex. tjära, oljor,
metylalkohol, ättiksyra, aldehyder, aceton, ketoner; och resten ingår i kolet. Torrdestillationen
kan anses vara en slags ofullständig förbränning och är som sådan åtföljd av
värmeutveckling. Sedan kolningsprocessen väl kommit i gång genom antändning och
förbränning av en del av veden, bidrager den vid torrdestillationen utvecklade värmen
till att uttorka och upphetta den återstående vedmassan.
En kolmila består av en vedmassa, som rests eller lagts på en för ändamålet tillredd
plats, s. k. kolbotten, och som därefter försetts med en porös och någorlunda eldfast
betäckning av s. k. stybbe, som avser att hindra luftens fria tillträde. Anordnas veden i
liggande ställning uppkommer en liggmila, resas vedklamparna kallas milan resmila. Den
senare formen är numera vanligast i vårt land. Stybbet utgöres med fördel av ler- eller
mullblandad sandjord eller fint morängrus och bör helst vara inmängt med kolpartiklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
