Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Mjölkhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
MED LANTBRUKET SAMHÖRANDE INDUSTRIER.
Fig. 197. Hand separator.
skarpslipade öppning liksom avskalade gräddlagret från den ihåliga mjölkcylinderns
insida. Genom sin större enkelhet vann separatorn snart försteget framför Burmeister
och Wains centrifug, och än större blev den förras överlägsenhet över övriga
mjölk-centrifugkonstruktioner, sedan år 1890 å densamma tillämpats österrikaren frih.
C. v. Bechtoldsheims uppfinning att genom ett system av plåtar (»alf ainsats»)
dela mjölken i tunna skikt, varigenom gräddens avskiljande underlättades. Sedan
patenträtten till alfainsatserna upphört, har denna konstruktion tillämpats i alla
de många separatortyper, som sedan framkommit. Konstruktionen av separatorerna
har alltmer förbättrats, vilket belyses därav att Lavalseparatorn av år 1879 skummade
130 1 i timmen med en renskumning intill 0.3 proc, fett i skummjölken, men en nutida
alfaseparator intill 5 000 1 och O.os proc, fett, vilken stegring av arbetsförmågan till stor
del beror på den ökade omloppshastigheten, som numera går
ända till 8 000 varv i minuten. Mjölkcentrifuger tillverkas i
åtskilliga storlekar, de i mejerier använda för ång- eller elektrisk
drift, de mindre för handkraft för hushållsbruk.
Maskinskumningen erbjöd så stora fördelar framför den
förut vanliga gräddsättningen och handskumningen, att den
verkade revolutionerande på mejerihanteringen.
Människo-arbetet ersattes till stor del av maskinarbete, en betydlig
besparing i inventarier och utrymme vanns, då
gräddsättnings-kärl och kylbassänger blevo obehövliga, men det viktigaste
var, att tiden för skumningen förkortades, från 24—36 timmar
till en eller några få, beroende på mjölkmängden. Härigenom
blev det möjligt att förekomma mjölkens och gräddens surning
och de skadliga förändringar i dem, som ofta inträdde vid
den långsamma gräddsättningen. Härigenom blev det möjligt
att säkrare än förr framställa fina produkter.
Försök ha gjorts att ytterligare förkorta tiden för smörberedningen genom att
kombinera skumningen med kärningen i samma maskin. Första försöket var C. A.
Johanssons extraktor, patenterad år 1887, vilken dock aldrig kom i praktisk användning.
Den år 1893 patenterade radiatorn, konstruerad av N. G. Salenius, fick däremot till
en tid insteg i mejerihanteringen, men då den huvudsakliga fördel, som skulle giva den
företräde framför separator och kärna, eller att den kunde lämna ett fint, sött smör,
var tvivelaktig, i det att syrat smör var hållbarare och lättare att avsätta, samt
fördelen motvägdes av ett mindre smörutbyte och större ångförbrukning, övergavs denna
konstruktion åter.
Mot maskinskumningen anmärktes under den första tiden av dess användning,
att skummjölken blev så mager, att den ansågs nästan värdelös som födoämne och
dessutom föga hållbar. Man lärde emellertid snart att göra den separerade mjölken fullt
så hållbar som den handskummade genom pastörisering och avkylning, och då den
magra separerade mjölken visade sig vara fullt användbar till ystning och svinföda,
tystnade dessa anmärkningar mot separeringen.
Den separerade mjölkens genom gräddens avskiljande minskade näringsvärde
framkallade tanken att åter öka fetthalten genom att inblanda annat, billigare fett.
För detta ändamål konstruerade G. De Lav al en apparat, kallad emulsor, med vilken
fettet fördelas i ytterst fina droppar, som inblandas i skummjölken, så att en emulsion,
liknande grädde eller helmjölk erhålles. Användningen härav för kalvuppfödning hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
