Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Med lantbruket samhörande industrier, av H. Juhlin Dannfelt - Slakt av husdjur, av E. Osberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
MED LANTBRUKET SAMHÖRANDE INDUSTRIER.
olägenheter av dessa förändrade förhållanden började snart visa sig, särskilt i samhällen
med större folkmängd. Efter upprepade fall av massförgiftning genom kött gjorde sig
även kravet på en ordnad köttkontroll allt mer gällande, och tanken på offentliga
under kontroll ställda slakthus väcktes åter till liv.
Frankrike blev föregångslandet för denna de offentliga slakthusens renässans, i
det att Napoleon I år 1810 påbjöd inrättandet av offentliga slakthus i landets större
städer. Tyskland har dock i detta avseende hunnit längst. Sedan genom en lag av år
1868 inrättandet av offentliga slakthus möjliggjorts i detta rike, har utvecklingen där
varit sådan, att sådana redan före världskriget funnos i nära 1 000 samhällen.
De flesta andra länder i Europa ha småningom följt efter. I Sverige väcktes först
på 1870-talet förslag härom i Stockholm och något senare i Göteborg, Malmö m. fl.
städer. Det första nutida offentliga slakthuset i Sverige öppnades till allmänt
begagnande i Malmö år 1904.
Slakthus. Det har, som ovan nämnts, huvudsakligen varit sanitära motiv, som
föranlett inrättandet av offentliga slakthus, och dessa ha därför i stort sett sitt
verksamhetsområde begränsat till den ort, där de äro belägna, och dess närmaste omgivning.
De äro i de flesta fall av samhällena själva inrättade och administrerade företag, som
stöda sig på allmän lag (i Sverige lag om slakthus och köttbesiktning av år 1897, ändrad
genom lag av den 10 okt. 1913), på grund av vilken samhället äger rätt att införa s. k.
slakthustvång, som innefattar förbud att inom samhället verkställa slakt annat än inom
det offentliga slakthuset, samt rätt att för begagnandet av slakthuset uppbära avgifter,
vilka dock fastställas av statsmyndighet (i Sverige konungen).
På grund av slakthusens karaktär av sanitära inrättningar är ledningen av dem så
gott som undantagslöst anförtrodd åt specialutbildade fackmän (veterinärer).
I länder där köttproduktionen är större än det inhemska behovet kräver, ha
emellertid vid sidan av de offentliga slakthusen uppstått större enskilda slakteriinrättningar
avsedda huvudsakligen för export. Ehuru dessa s. k. exportslakterier helt och hållet
äro privatekonomiska företag, ha statsmyndigheterna likväl, på grund av den
utomordentligt stora betydelse ur nationalekonomisk synpunkt deras verksamhet fått,
funnit sig föranlåtna att underkasta även dem och deras verksamhet en statlig
hygienisk kontroll (i Sverige: Kungl. Maj:ts förordning angående exportslakterier etc. av
år 1913).
De mest betydande slakterierna av denna art finnas i Amerikas Förenta stater, i
Sydamerika samt i Australien. Men även för en del europeiska länder (Danmark, Holland,
Sverige) har denna exportslakterirörelse blivit av betydelse.
En särskild form av sådana huvudsakligen för export avsedda slakterier äro de i
Danmark och Sverige talrikt förekommande s. k. andelsslakterierna, vilka tillkommit
genom sammanslutning av djurproducenterna inom ett större eller mindre område,
och som ägas gemensamt av dessa. De äro framför allt avsedda för slakt av svin för
beredning av saltat sidfläsk (èacon) avsett för den engelska marknaden.
I de moderna slakthusens planläggning skiljer man sedan gammalt på två olika
typer, den franska och den tyska. Skillnaden består huvudsakligen däri, att inom
slakthus av den franska typen varje näringsidkare i största utsträckning disponerar över
egna lokaler för såväl slakt som för beredning och förvaring av slaktprodukterna, under
det att i slakthus av den tyska typen de olika avdelningarna äro gemensamma för alla
trafikanter. De utomordentligt stora fördelar ur både sanitär och teknisk synpunkt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
