Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Inledning - Råvaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅVARAN. 273
torde erbjuda det största intresset då det gäller studiet av uppfinningar inom området
för träbearbetningen.
Men det må även nämnas, att liksom järnets egenskaper studeras t. ex. genom
håll-fasthetsprovningar och metallografiska undersökningar, så är även trä en råvara
som förtjänar ett ingående studium. Trä är en produkt av det organiska livet och därför
även underkastat alla dess växlingar. Ett material sådant som järn kan produceras med
exakt samma egenskaper för hur stora partier som helst. Men även inom ett ganska
likformigt virkesparti erbjuder en avvikelse på t. ex. 50 % med hänsyn till en viss
egenskap ingen överraskning.
Det må även erinras om att en önskad förändring i järnets egenskaper kan
åstadkommas genom en ganska snabb process, men inom trävaruindustrien förflyter betydligt
längre tid mellan den första behandlingen av råvaran och dess färdigställande, bl. a. på
grund av transport- och lagringsförhållanden. Och gå vi ännu längre, så kan sägas, att
emedan trä nybildas och ersättes i naturen, är det icke uteslutet, att en viss förändring
icke kan erhållas förrän ny skog producerats, och då förflyter en mansålder.
Man börjar även alltmer hysa förståelse för att en noggrann kännedom om trä, dess
byggnad och egenskaper, är den första förutsättningen för ett gott resultat av dess
bearbetning.
Råvaran.
Jämförelse mellan trä och andra material. Om vi söka klargöra för oss, varför trä
har så stor betydelse, så finna vi en hel del orsaker därtill. Först och främst är det
åtminstone för oss i Sverige lätt tillgängligt och billigt. Den bearbetning, som kan behövas,
sker mycket lätt och förutsätter icke med nödvändighet särskilda maskiner. Vi finna
även, att trä i förhållande till sin vikt är ett starkt material. Det skyddar för köld och
värme i våra byggnadskonstruktioner. Såsom redskapsskaft känns det varmt i
handen o. s. v.
Men till verktyg måste tagas ett hårdare material, emedan trä är mjukt. Icke heller
är det lämpligt i sådana konstruktionsdetaljer, som äro utsatta för sträckning. Och
därtill kommer att trä har den stora svagheten, att det är lätt förstörbart av eld, slitning
och röta.
Ett förhållande, som mången gång är av stor betydelse, är att trä finnes färdigt i
naturen. Men å andra sidan är tillgången numera ganska ojämn, emedan skogarna
ut-huggits just i de tätt befolkade nejder, där träbehovet är störst. Anskaffandet av virke
kan alltså endast ske genom långa och dyra transporter.
På grund härav har trä haft att utstå en allt svårare konkurrens med t. ex.
konstgjord sten, som alltmer utträngt trä såsom material till byggnadernas yttre stomme.
Till konstruktioner av alla slag har järn kommit till ökad användning.
Å andra sidan har dock en många gånger dyrköpt erfarenhet utvisat, att de nya
materialen icke alltid äro de bästa. Trävarorna hava väl hävdat sin lämplighet till
inredning, såsom till golv, panel, foder, dörrar etc. Och trä har t. o. m. återvunnit förlorad
plats icke minst genom krigets verkningar, emedan svårigheten att framställa t. ex. järn
i tillräckliga mängder tvingade tekniken att i ökad omfattning inrikta sig på trä som
ersättningsmaterial. Den noggranna prövning av detta som nu utfördes, visade, att
träets egenskaper underskattats. Och samtidigt förorsakade bristen på mänsklig
arbetskraft och de höga lönerna, att maskiner och metoder för träbearbetning fullkomnades.
18—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
