Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Råvaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 TRÄETS MEKANISKA BEARBETNING.
Några av krigets lärdomar må här i korthet nämnas. Svårigheten att skarva trä,
särskilt i sträckta konstruktioner och där träets krympning och svällning komma vanliga
bultförband att lossna, har övervunnits genom moderna förbindningar med mellanlägg
av metall. Detta motsvarar i högsta fullkomning nitförbandet i en järnkonstruktion.
På detta sätt konstrueras numera t. ex. bangårdshallarnas tak.
Man har även funnit att järnkonstruktionen vid brand icke var så väl skyddad som
tidigare ansetts. Stål och smidesjärn krökas och vridas av hettan, och gjutjärn springer
som glas, om det i hett tillstånd träffas av vatten. På motsvarande tid kolas en
träpelare på ytan 3—4 cm djupt men rasar ej. Dock är armerad betong ännu säkrare.
Vidare må nämnas, att trä bättre än järn motstår inverkan av gaser, salter, syror
o. d. och därför användes i färgerier, kemiska fabriker, lokstallar, smidesverkstäder etc.
Såsom särskilda fördelar må nämnas, att en träkonstruktion genast efter uppförandet
äger full bärkraft samt att arbete vintertid är möjligt. I bostadsbristens tider och med
det byggnadssätt, som användes i de allt vanligare trädgårdsstäderna, har trä åter fått
betydelse såsom material till yttre stomme i husen.
Virkets egenskaper. Den råvara som vi kalla för trä hämtas från växtdelar som
för-vedats. Avgörande för vedens egenskaper är dess porösa byggnad, bildad av små för
blotta ögat knappast synliga celler. Dessa äro till form och egenskaper mycket växlande.
En del hava tjocka väggar och fylla mekaniska anspråk, andra äro svagare och göra tjänst
som ledningsbanor eller som magasin för den reservnäring, trädet upplagrar över vintern.
Fig. 267. Mikrofotografi av barrved i radiärt
längdsnitt. De horisontella streckningarna äro
märgstrålar.
Fig. 266. Mikrofotografi av barrved i tvärsnitt.
Observera den skarpa skillnaden i
årsrings-gränsen.
Cellerna äro samlade till vävnader, vilkas utbildning och placering äro avgörande
för egenskaperna hos de olika träslagen, liksom de även kunna lämna goda kännetecken
för artbestämningen. Som ett gott exempel på sådana vävnader må nämnas
märgstrålarna, vilka t. ex. hos eken tydligt framträda såsom mörka band (fig. 269).
Vid sidan härav finnes hos ved, som producerats i vårt klimat, en skiktning som
beror av växlingen mellan sommar och vinter. Nybildningen av ved försiggår periodiskt
dels genom längdtillväxt, dels genom tjocklekstillväxt. Den förra sker genom toppskottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
