Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Råvaran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅVARAN. 277
äro ej heller bra, men stundom kan en oregelbundenhet i årsringen eller vävnaden vara
till fördel för virkets textur.
Virkets vattenhalt. En mycket stor roll vid träbearbetning spelar
vattenhalten. Cellväggen kan närmast liknas vid ett limstycke som upptar vatten och sväller.
Den är alltså en kolloicl i gelform. Hos nyfällt virke är cellväggen mättad med vatten
och alltså fullt utsvälld; dessutom förekommer fritt vatten särskilt i splintens celler.
Vattenhalten i veden är för många ändamål av betydelse att fastställa. Den
beräknas så, att vattnet på ett eller annat sätt utdrives, varvid viktsförlusten anses
motsvara vattenmängden och uttryckes i viktsprocent antingen av totala vikten,
inberäknat vatten, eller på träets torra substans.
Ett tredje sätt att uttrycka vattenhalten är genom relativ fuktighetshalt eller
mätt-ningsgrad. Med ledning av virkets täthet beräknas den högsta vattenmängd som kan
rymmas i den porösa massan. Denna kallas för vattenkapacitet. Den vid ett visst
tillfälle befintliga vattenmängden angives nu i vikts- eller volymsprocent av den högsta
möjliga, varvid ett uttryck för mättningsgraden erhålles. Hos fullt vattenmättat trä,
där all luften i veden utträngts och ersatts av vatten, är alltså mättningsgraden = 100 %.
Hos rått (= nyfällt) barr virke kan vattenhalten växla mellan 86 och 245 % på torrvikt
i splinten och mellan 28 och 36 % i kärnan; detta motsvarar en mättningsgrad av 54—80
% i den förra och endast 14—20 % i den senare.
Kännedom om lagarna för vattnets inträngande i veden är av en utomordentlig
betydelse framförallt vid virkets flottning men även vid val av rätt träsort i de fall då
vätskor skola komma i beröring med de färdiga träföremålen. Som redan nämnts går
vattnet lättast in i splinten, under det att kärnans ledningsförmåga är obetydlig. För
t. ex. tunnor och laggkärl strävar man att få virke som endast innehåller kärna, och för
båtbyggeri bör likaså kärnvirke sökas.
Såsom ett medelvärde på vattenhalt hos flottat barrträvirke kan räknas med 55 %
av totalvikt = 125 % på torrvikt, varvid dock virket är mättat endast till 65 %,
beroende på att kärnan absorberat mycket litet vatten.
Virkets torkning. Av ännu större intresse är att följa uttorkningens
förlopp, delvis därför att en betydande volymförändring inträder, då vattenhalten passerat
och fortsätter att sjunka under en viss gräns.
Lättast bortgår det fria vattnet i cellrummet, och därvid sker ingen förändring i
volym. Denna inträder först då cellväggens kolloidalt bundna vatten börjar avdunsta,
varigenom cellen krymper, och småningom medför detta även krympning hos hela
trästycket.
Man har genom många undersökningar visat, att cellväggen är fullt mättad med
vatten, utan att cellrummet innehåller fritt vatten, vid en fuktighetshalt av c:a 25 %
på torrsubstans (= 20 % av totalvikt). Vid fastställande av denna s. k.
fibermättnings-punkt har förfarits så, att tunna snitt av veden förvarats under längre tid i med
vattenånga mättad luft utan avsevärda temperatur- och tryckförändringar, vilka lätt skulle
medföra kondensering av fritt vatten.
Hos det växande trädet och det nyfällda virket är vattenhalten hög, men minskas
vid förvaring i luft genom torkning. Småningom inträder ett jämviktsläge mellan det i
veden bundna vattnet och fuktigheten i den luft, där virket förvaras. Detta är nu
luft-torrt och följer till sin vattenhalt förändringarna i luftens fuktighetshalt.
Om torkningen fortsätter så att även det i cellväggen bundna vattnet bortgår, inträder
en betydande volymförminskning hos cellväggen på samma sätt som hos ett torkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
