Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Trävaruindustriens drivkraft - Skogsbrukets maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUKETS MASKINER.
289
Denna övergång till elektrisk drift vid sågverken har även medfört andra fördelar.
I de ångdrivna verkens undervåning finnes ett invecklat system av axlar, remmar och
transmissioner, som vid elektrisk drift kan förenklas genom att varje maskin eller en
viss grupp av maskiner får en särskild motor. Därigenom bliva de olika delarna av
såg-anläggningen mer oberoende av varandra, under det att i ångsågarna i allmänhet
huvudaxeln måste stannas vid uppkommande fel. Utrymme vinnes, och faran för olycksfall
är minskad.
Sammanslagningen av flera arbetsmaskiner till en grupp har till ändamål ett
utjämnande av toppbelastningarna, och därvid kunna på samma motor kopplas de
maskiner som äro placerade i produktionsriktningen. Dessa äro i alla fall beroende av
varandra och måste stoppas vid fel, antingen på grund av brist på råvara eller på grund
av fara för överhopning.
Kraftbehovet för de olika maskinerna beräknas till följande belopp:
Sågram . . ................................... 25—40 eff. hkr.
Kantverk.......................................................... 30 > »
Bakklyvsåg........................................................ 25 ’ »
Ribbsåg........................................................... 10 > »
Kapsåg............................................................. 3 > »
Timmerspel......................................................... 6 > »
Härtill kommer kraft för transportledningar, kapverk i brädgården samt energi
för elektrisk belysning.
Vid andra maskiner för bearbetning av trä, t. ex. på snickeri-, möbel- och
vagnfabriker, har elektriciteten fått allt större betydelse vid landets fortgående elektrifiering.
Snart sagt varje gård har en liten elektrisk motor, som användes bl. a. för vedsågning.
För det mindre hantverket anskaffas en eller annan maskin, och en stor mängd smärre
snickerifabriker av olika slag hava uppstått för tillgodoseende av traktens lokala behov
eller för export i mindre skala, och dessa använda så gott som uteslutande elektrisk kraft.
Det bränsle som därutöver erfordras t. ex. för uppvärmning och torkning erhålles till
stor del ur träavfallet.
Skogsbrukets maskiner.
Stubb-brytare. När förr stubbar upptogos t. ex. för bränning av tjära i dal,
fanns merendels riklig tillgång på gamla stubbar, där de finare rötterna samt splinten
Fig. 276. Schematisk bild av »Extraktor.»
19—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
