Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Träets mekaniska bearbetning, av Gunno Kinnman - Maskinhyvlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
TRÄETS MEKANISKA BEARBETNING.
särskild låda, planboxen, som i sin tur vilar i en urtagning i bordet och lätt kan dragas
ut. Stålens antal äro två eller tre, och de äro ställda i en noga avpassad skärvinkel.
Till planboxen hör en spånklippare, placerad under planboxen och på visst avstånd
från denna. Här klippas de långa spånen till små bitar, lämpliga för spånfläktarna.
Den består av två roterande kuttrar, vardera med två stål, så förbundna att de mötas
på samma plats. Kuttrarna äro placerade i ett gemensamt stativ, som kan dragas ut
(se fig. 361 och 362) vid utbyte av stål.
De större hy velmaskinerna hava dubbelt så stor matningshastighet, ända till 72
m. pr minut, och hava därför dubbelt matarverk, i det att tvenne valspar äro insatta
efter underplanboxarna (se fig. 363). På dessa större hyvlar finnas tvenne
underplan-boxar, varigenom utbyte av stål bekvämt kan ske under maskinens gång. Där finnas
planboxar även för översida samt t. o. m. sidoputsboxar för sidorna.
Fig. 365. Rikthyvel med sänkbara bord.
Förutom dessa stora hy velmaskiner, byggda för samtidig ^bearbetning av alla sidor,
finnas en hel del specialhyvlar, vanligen enklare men i stället väl anpassade för någon
särskild bearbetningsform.
Planhyvlar (fig. 364) äro endast försedda med överkutter, med matarvalsar på båda
sidor om kuttern. De användas då virket skall nedhyvlas till en bestämd tjocklek, t. ex.
de olika bräder som skola ingå i en bordsskiva.
Rikthyvéln (fig. 365) består av en underkutter, väl överbyggd för skydd. På båda
sidor finnas bord, som kunna höjas och sänkas samt närmas och avlägsnas i förhållande
till kuttern. Ett stadigt anslag kan inställas i vilken lutning som helst. Användes
t. ex. för framställning av bordsben av jämn avsmalning och rektangulär genomskärning.
Not- och spåntmaskiner (se fig. 366) hava endast sidokuttrar, vilka äro avsedda att
bära fräsar för not och spånt. De finna sin användning när virket skall spåntas utan
samtidig bearbetning av plattorna, t. ex. i lådfabriker.
En specialmaskin för laxspåntning av lådbräder visas i fig. 367. Den utför även
en justering av brädernas’tjocklek genom en överkutter. Dessutom har den 3
sidokuttrar på var sida, av vilka den första står vertikalt och släthy vlar kanterna, de övriga
äro snett ställda och avsedda för not och spånt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
