Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Garntillverkning - Spinning. Spinnmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARNTILLVERKNING. SPINNING. SPINNMASKINER.
425
År 1924 producerades i Sverige 234 deciton lin- och hampgarn till ett värde av
8.2 mill. kr. samt 186 deciton lin- och hampvävnader till ett värde av 13 mill. kr.
Importen av lingarn och linne vävnader har alltmera ökats, från 8 530 deciton år 1900 och
12 580 deciton år 1913 till 14 500 deciton 1924. Sistnämnda år voro 17 485 st. spindlar
i arbete inom våra linspinnerier.
Kottonisering av basttågor eller deras fullständiga sönderdelning till enkla celler
genom kokning i lämpliga kemikalier, vanligen sodalut, har sedan lång tid tillbaka med
växlande framgång praktiserats med andra fiberväxter än lin, såsom rami, nässla,
es-partogräs, jute m. fl. Försök med lin hava dock i allmänhet snart övergivits. I ena
fallet gäller det att spinna tågor av i medeltal 100—300 mm:s längd samt av växlande
grovlek, i andra fallet åter att spinna en bomullsliknande massa, bestående av c:a 10—
50 a 60 mm långa fibrer. Härvid ger erfarenheten bland annat vid handen, att ett garn,
spunnet av långa tågor, blir starkare än ett garn, spunnet av korta, isolerade fibrer, samt
att man av mycket fina tågor kan spinna ett väsentligt finare garn än av korta, om än
aldrig så fina fibrer, såsom finaste bomull. Exempelvis kan av fina lintågor spinnas
ett garn av ända till n:r 1 500 engl. numr., motsvarande n:r 907 m (d. v. s. 907 m pr
gr), representerande finaste, belgiska handspunna garn till trådspetsar av högsta
kvalitet. Finaste bomullsgarn i handeln har n:r 300 engl. numrering, motsvarande n:r 840
engl. numr. hos linet. Dock hava bomullsgarner spunnits ända till n:r 500 å 700, såsom
konstprodukter. — I detta sammanhang kan nämnas att i norra Frankrike spunnits
lingarn, av vilket 1 kg haft en längd av 177.5 geogr. mil eller motsvarande n:r 2 180 engl.
numrering. Sådant garn har givetvis blott kuriositetsintresse. Finaste garn, spunnet
för hand i Norrland under premieringstiden, var n:r 300 engl. numr. (c:a 180 m pr gr).
Försök hava emellertid visat, att man av kottoniserade linblånor, efter fiberns
behandling i kammaskin, kan spinna garn upp till n:r 30—40 engl., men utan kamning
knappast finare än n:r 16—-18 engl. Styrkan hos garn, spunnet av kammat, långfibrigt,
kottoniserat blånmaterial till finare nummer, motsvarade ungefär bomullens, men
uppnådde ej vanligt våtspunnet lingarns styrka. Man arbetar emellertid alltjämt med
lösningen av detta problem, och helt nyligen lär man vid Dresdens textila
forskningsinstitut hava utexperimenterat en metod för spinning av kottoniserat lin. Råvaran
underkastas ingen mekanisk behandling och utsättes ej för hög temp. eller högt tryck.
Såsom dock var att vänta, är metoden huvudsakligen lämplig för spinning av grövre
garner, till n:r 12. För finare garn tillsättes bomull.
Jutespiunin^. För spinning av finare jutegarner sönderskäras de långa
basttå-gorna till korta längder, c:a 75 mm långa, vilka häcklas och därefter bearbetas såsom
lin. Dessförinnan fuktas tågorna med vatten och tran (olja) samt pressas i maskiner
för erhållande av mjukhet och smidighet. Skall den färdiga varan sedermera blekas,
kunna blott animaliska eller vegetabiliska oljor användas. Helst fuktas först med
vatten sedan med olja. Tågorna skäras i cirkelsågar med trubbiga tänder eller avslitas
mellan ett par tappar, som rotera åt motsatta håll. För fuktningen användas olika
maskiner (Malcolms eller Friers anordning). Pressmaskinerna äro i huvudsak
anordnade såsom bråkningsmaskiner, men ändamålet är ej en brytning av träartade ämnen
utan ett fortlöpande, upprepat tryck. Detta åstadkommes genom räfflade valsar, 20—
40 par, och för fiberns utbredning åt sidorna äro räfflorna anordnade snett mot axeln,
vartannat valspar med lutning av räfflorna åt ena hållet, vartannat åt andra hållet.
Denna maskin infördes av Urquhart, Lindsay & Co, Dundee. Vid bearbetning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
