Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
berknippen, erhållna genom klyvning av palmblad (ananas) samt omkring 1 å 1.5 m
långa. Varptrådarnas lägen för bindande av inslagsfibern åstadkommes genom ett
slags halvsolv (se nedan) med tillhörande tvenne käppar F. Solven omfatta de bakre
varptrådarna, som härigenom kunna dragas framför de främre, enär nämligen solven
äro trädda i varje mellanrum mellan de främre trådarna. Sedan inslagsfibern 1
införts i vinkeln mellan varptrådarna och inslagits med tillhjälp av en lång, smal käpp
med en skåra vid ena änden för fästande av fiberknippet, omkastas varptrådarnas lägen
därigenom att käppen G nedskjutes till läget H, varvid de bakre trådarna med sina
solv återgå till ursprungliga läget och en ny väfttråd I införes och inslås såsom förut.
Alla snören äro tvinnade av snott fibergarn. De tillverkade vävnadernas medelstorlek
är l.o X 0.6 m.
Detta vävredskap, som 1907 hemfördes till Sverige från det inre Kongo av svenska
missionärer, är i det hänseendet märkligt, att vävnaden framställes med endast ett skaft,
genom vilket varannan
varptråds läge omkastas,
under det att de övriga
varptrådarna ej ändra läge.
Vi kalla dock denna
vävnad tvåskajtad, ehuru den
till framställningssättet är
enskajtad, en benämning,
som strängt taget ej
förekommer inom den textila
terminologien.
De ursprungliga
vävredskapen saknade stomme
eller »stol», och
varptrådarna voro i vertikalt läge
fästa vid en trädgren eller
dylikt. Den första kända
neolitiska vävstolen var
anordnad med vertikal varp.
Egypternas vävnadskonst
var redan 4 000 a 5000
år f. Kr. högt utvecklad, såsom framgår av mumiesvepningar från denna tid. De
använde vävstolar av såväl horisontal som vertikal typ, den förra antagligen av asiatiskt
ursprung. Egypterna införde inslagstråden med en stav av en längd, motsvarande
varpens hela bredd, samt i änden försedd med en krok för trådens fästande, sålunda
på samma sätt, som vid den ovan beskrivna vävstolen från Kongo. Den gamla
egyptiska vävstolen saknade varje anordning för varpens klyvning, och väfttråden
inflätades emellan varptrådarna med fingrarna samt inslogs genom en skedformad stav,
ett verktyg, som givit namn åt våra dagars kamliknande vävsked. Den egyptiska,
vertikala vävstolstypen var antagligen utbredd över hela Europa flera tusen år f. Kr.,
såsom man kunnat sluta till av vävnadsfynd i de schweiziska pålbyggnaderna. De ytterst
primitiva vävstolar, som än i dag användas av infödingar i Indien och Centralasien,
hava liggande varp, upprullad på en käpp samt ofta hållen i spänt läge blott genom
vävarens fötter. De fornromerska, horisontala vävstolarna tillhörde en mera utvecklad
Fig. 494. Vävredskap från negerstammar i Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
