Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLVERKNING AV VÄVNADER. MEKANISKA VÄVSTOLAR.
429
typ än de egyptiska och hade sålunda skyttel med väftspole samt skaft och trampor
för varpklyvningen, varemot de äldre vertikala vävstolarna saknade dessa anordningar,
men däremot hade en vävbom upptill samt för varptrådarnas spänning nedtill små
vikter av sten eller lera med pårullat varpgarn.
Från de ovannämnda, ursprungliga vävstolstyperna utvecklade sig småningom
den än i dag, särskilt inom hemslöjden använda handvävstolen med liggande varp.
Enär den mekaniska vävstolen utgör en efterbildning av densamma, alltså med samma
huvuddelar och redskap, torde en närmare beskrivning av handvävstolen kunna
utelämnas. Skillnaden dem emellan består huvudsakligen däruti, att det mänskliga
hand-och tramparbetet ersatts med motorkraft, samt att det intelligenta övervakandet av
arbetet till största delen utbytts mot automatiskt verkande anordningar. Ej ens de
mest fullkomliga arbetsmaskiner kunna helt undvara det mänskliga övervakandet.
Ett slags halvmekaniska vävstolar hava på flera ställen införts i ändamål att
främja hemslöjd och hemindustri, dock med ringa framgång. Endast under förutsättning
att en sådan motordriven handvävstol fordrar på sin höjd 1I12 hkr samt är billig i
tillverkning, kan den vara förtjänt att användas, i all synnerhet på sådana orter, där
befolkningens yrkesskicklighet har gamla traditioner.
Mekaniska vävstolar. När spinnmaskinerna infördes på 1700-talet och
garnproduktionen härigenom väsentligt ökades, blev det nödvändigt att även öka vävstolens
produktionsförmåga eller, med andra ord, att utbyta handvävstolen mot en mekanisk,
självverkande, maskindriven vävstol. Hela den textila produktionen omlades sålunda
vid början av 1800-talet till fabriksdrift och övergick, särskilt i England, till
storindustri. Denna övergång försiggick emellertid mycket långsamt, och det dröjde länge
innan man lyckats tillverka mekaniska vävstolar, som lämnade tillfredsställande,
praktiska resultat. En särskild svårighet låg i det uti de nya spinnmaskinerna framställda
garnets bristfälliga beskaffenhet, som ej tillät en större hastighet hos vävstolen. Ehuru
spinningstekniken sedan denna tid väsentligt förbättrats, blir det även med våra dagars
maskinvävstolar ofta mera ekonomiskt att använda en mera måttlig än en högt uppdriven
arbetshastighet. Den senare medför nästan alltid en ökad avslitning av varp- eller
in-slagstrådar med åtföljande uppehåll för trådarnas lagning, varjämte vävnadens
kvalitet försämras genom knutarna. Även andra svårigheter tillkommo, vilka verkade
därhän, att de första maskinvävstolarna betraktades med misstroende och vunno ringa
framgång.
I en efterlämnad ritning har L. da Vinci visat en maskindriven vävstol, som dock
aldrig kom till utförande. Vidare finner man, att de Gennes 1687 och Vaucanson
1747 arbetat på detta problems lösning, ehuru utan praktiskt resultat. Det var först
Edmund Cartwright, en engelsk präst, som 1784 lyckades bygga en användbar
mekanisk vävstol. Men varken denna maskin ej heller de av engelsmännen Horrocks,
Miller m. fl. gjorda uppfinningarna fingo någon större användning. Svårigheten låg
i bomullsgarnets ojämna styrka. Man sökte då öka varpgarnets styrka genom klistring,
vilken procedur dock tog mycken tid i anspråk, enär den till en början utfördes i
vävstolen styckevis. Först sedan W. Radcliff, en engelsk vävare, 1802 byggt en särskild
maskin för klistring och torkning av varpen utefter hela dess längd, kommo de nya
vävstolarna till större användning. Redan år 1820 hade England över 14 000, 1830
över 56 000 och 1900 nära 649 000 mek. vävstolar inom bomullsindustrien.
Betydligt senare, år 1839, infördes de första mek. ylle vä vstolarna, och största för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
