Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
ning tillbaka. Skaften förflyttas i två omgångar, så att varp trådarna passera förbi
varandra i 3 skilda plan, vilket minskar trängsel och nötning av solven. Exempelvis
kan främre raden på varje kort avse 4-skaftad väftkypert, den bakre raden 4-skaftad
varpkypert. Genom Gebr. Stäublis drivanordning med excentrar för knivarna hålles
skälet öppet under ett längre tidsmoment än vid andra skaftmaskiner, så att skytteln
hinner gå in och ut ur varpen vid fullt öppet skäl, varigenom vävstolen kan arbeta med
ett mindre kraftigt slag och knivarna erhålla en jämn och mjuk gång. Även för
tillverkning av sling- eller gasvävnader (se nedan) användas skaftmaskiner (»universal»).
I vissa fall är det lämpligt att använda dubbla kortkedjor (dubbelcylindriga), den ena för
Fig. 499. Kombinationsskaftmaskin.
grundbindningen, den andra för bårder eller dylikt. Slutligen visar fig. 499 en nyare
anordning (H. Terfloth), s. k. kombinationsskaftmaskin från den stora
vävstols-fabriken R. Hall & Son i England. Den är avsedd för damastvävnader, arbetar utan
kort men kan framställa ända till 120 olika mönster, som skulle fordra 2 000—3 000 kort.
De nu beskrivna skaftmaskinerna, vilka vanligen anordnas över vävstolen å
vänstra sidan, bliva dock tunga och obekväma, när mönstret fordrar ett stort antal skaft
(36 och däröver) samt motsvarande antal knivar. Ehuru dessa maskiner tillhöra de
kanske mest moderna anordningar inom vävnadstekniken, är dock deras användning
begränsad till framställning av enklare mönster.
En enda sedan medeltiden mycket använd och särskilt inom hemslöjden ännu
förekommande metod (»opphämta») för rikare mönster består däruti, att skaften delas i 2
grupper, den ena (grundskaft) för bottenbindningen, den andra (fasonskaft) för mönstret.
Den förra skötes med trampor på vanligt sätt, den senare med händerna genom
drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
