Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLVERKNING AV VÄVNADER. MEKANISKA VÄVSTOLAR.
435
snören (dragrustning). Grundskatten hava långa solvögon, som i skaftens mittellagen
tillåta varptrådarnas rörelse genom de omedelbart bakom liggande fasonskaften, men
även kunna höja eller sänka vissa trådar och härigenom upphäva fasonskaftens
inverkan. På detta sätt kunna en mängd kombinationer av varptrådslägen uppkomma.
Denna vävnadsmetod, som vid införandet i vårt land benämndes den Ekenmarkska,
fick stor användning för tillverkning av dräll- och damastvävnader, de förra med enklare,
de senare med rikare mönster. Tvenne typer av dessa vävstolar förekomma: kägelstol,
så benämnd efter den koniska formen av dragsnörenas knappar eller handtag, samt
simpelstol (Zampelstuhl) med skiljaktig anordning för dragsnörena. Ehuru ganska
komplicerade mönster kunde framställas i dessa vävstolar, voro de dock besvärliga att sköta,
enär ett biträde (gosse eller flicka) erfordrades för mönsterläsningen.
De egentliga mönstervävnaderna, som ofta hava tusentals olika liggande varp- och
inslagstrådar, fordra andra anordningar än de hittills beskrivna. År 1745 uppfann Jacques
de Vaucanson den s. k. valsvävstolen, vars huvuddel utgjordes av en vals, c:a 200
mm i diameter, på ytan indelad i en mängd rutor, av vilka somliga voro utskurna till
några mm:s djup i enlighet med mönstret. Varje varptrådssolv var upptill förenat
med en lyftkrok, och varje krok kunde genom en stötnål skjutas åt sidan. Stötnålarnas
rörelse åstadkoms genom mönstervalsen sålunda, att denna senare under sin
oscille-rande och periodvis roterande rörelse trycktes mot stötnålarnas ändar, varvid vissa
nålar, vilkas spetsar träffade valsens yta, skötos tillbaka, varemot de övriga inträngde
i valsens fördjupningar och bibehöllo sitt läge. De förras lyftkrokar skötes även
tillbaka och motsvarande varptrådar kvarblevo i underfacket, varemot de senares krokar
med tillhjälp av en lyftanordning (knivlåda) höjdes för skälets bildande. Ända till 250
lyftkrokar med stötnålar kunde i denna maskin anordnas. För vävnader med mycket
stora och växlande mönster fordrades dock en mycket stor vals, varigenom maskinens
användbarhet i hög grad begränsades. Den ytterst sinnrika anordningen, som dock
aldrig vann insteg i fabrikerna, utgjorde grunden till den 1805 av Joseph Marie Jacquard
uppfunna, inom detta område epokgörande maskinen. Född 1752 i Lyon, uppfann han
1799 en s. k. lattdragningsmaskin, som ersatte de dittills brukliga snörena vid
dragsto-larna och som belönades med pris vid industriutställningen i Paris 1801. Vid Jacquards
mönsterväVningsmaskin är Vaucansons vridbara mönstervals utbytt mot ett
perforerat vändprisma jämte kortkedja, vartill kommer, att lyftkrokar och stötnålar
anordnats i jlera rader, varigenom tillverkning av vilka mönstervävnader som helst
möj-liggöres med blott en enda trampa eller motsvarande rörelse för varpklyvningen. Ett
bevis för denna maskins geniala beskaffenhet ligger däruti, att den ännu 120 år
efter sitt införande ej undergått någon väsentlig förändring i sina huvuddelar samt
än i dag är den enda fullt användbara maskinen för tillverkning av alla slag av
mönstervävnader.
Fig. 500 åskådliggör Jacquardmekanismens anordning och verkningssätt. Varje
varp-tråd k är trädd i solv, som nedtill hava smala blyvikter och upptill äro bundna vid
harnesksnören med vidfästa lyftkroppar. Dessa sistnämnda äro anordnade i flera rader och
varje krok är trädd genom en ögla å stötnålen n, som genom en fjäder/hålles i sitt främre
läge mot ett 4-kantigt prisma c. Detta har å varje sida ett antal hålrader avpassade
efter nålraderna n. Över prismat c, som kringvrides varv i sänder, frammatas en av
pappkort sammansnörd kedja lv I varje kort äro hål utstansade i enlighet med
varptrådarnas lägen för varje inslagstråd. När nålen n alltså träffar ett hål i kortet, ändrar
den ej läge, och kroken m förbliver i sin vertikala ställning. Men om nålen n träffar papp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
