Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
olika tandavstånd och ändrade lägen vid fackklyvning och inslag. Vävskedar numreras
efter antalet lameller eller tänder pr 2 eng. tum. Skedar för bomullsgarn växla mellan
n:r 20 och 120, med en tandbredd av 2 ända till 6 mm samt en tjocklek lika med
avståndet dem emellan. Avståndet mellan tänderna beror på varpens grovlek, täthet och
antalet trådar i varje mellanrum. Tändernas höjd eller avståndet mellan skedlisternas
innerkanter beror på skäl vinkeln (språnghöjden) och växlar från 40 ända till 160 mm,
med största värdet för grövre yllevaror, mindre för bomullsvaror och minsta för
linnedamast och siden. För vissa vävnader bildar skeden och alltså även inslagstrådarna en
sned vinkel mot varpen. Sådana vävnader, förenade i flera lager på varandra, hava
fått en viss betydelse såsom ballongtyger.
Skedlagets jämte skyttellådornas fram- och återgående rörelse är vanligen
pendel-artad och förmedlad nedifrån, varigenom vävstolens höjd minskas och dess övre del
blir lättare tillgänglig och mera överskådlig. Slagrörelsen sker långsammare vid bakre
delen av slaget, på det att skytteln må erhålla god tid för genomgången, varemot
hastigheten ökas för främre delen, så att väfttråden kraftigt intryckes. Sådan rörelse kan
åstadkommas med användning av knähävstång, kombinerad med excenter- eller
vevrörelse. Även rätlinig i stället för pendelartad rörelse förekommer. Redan 1836 införde
Schönherr den förra rörelsen med användning av kamskivor samt med fjädrande
sluttryck för breda vävstolar, varvid skivorna kunde formas efter antalet erforderliga
slag (1, 2 eller 3). För att minska de i rörelsen deltagande massornas inverkan på slagets
styrka kunna användas fjädrar, eller också har man för detta ändamål sökt anordna
skyttellådorna i vävstolens stomme. Själva väfttråden kan inslås i väven vid olika
ställning hos skälet, antingen medan detta ännu bibehåller sin öppna ställning
(öppet skäl) eller sedan det slutits bakom väfttråden (slutet skäl) eller sedan
det ånyo öppnats för nästa väfttråd (korsat skäl). I sistnämnda fall blir väven tätare
och fastare än i de båda förra.
Skyttelns rörelse från den ena skyttellådan till den andra (skyttelslaget) göres så
mjuk och fjädrande som möjligt. Den s. k. »snabbskytteln» uppfanns 1733 av
engelsmannen John Kay. Vid ovanifrån driven skyttel förmedlas rörelsen från en vertikal
genom kamskiva driven axel till en horisontalt svängande arm, i änden försedd med
en läderrem, vilken i sin mån ger rörelse åt den direkt på skytteln verkande studsaren
(»pickern»), en stötklots av ett elastiskt material, t. ex. läder eller kautschuk. Fig. 510
visar en mekanism för skyttelns drivande nedifrån.
Om vävnaden fordrar inslag i olika färger eller av olika grovlek, art m. m., måste
flera skyttlar och lådor (växellådor) användas, antingen blott vid den ena eller (vanligen)
vid båda sidor. Engelsmannen Robert Kay uppfann 1760 växellådor för flera skyttlar.
De anbringas antingen vertikalt över varandra för höjning och sänkning, fallådor, eller
anordnas i en vridbar cylinder, revolverlådor. Skyttelväxlingen vid de förra är
antingen positiv, så att mekanismen såväl lyfter som sänker lådgruppen till olika lägen, eller
också är rörelsen positiv blott för lyftningen, varemot sänkningen sker genom den egna
vikten eller genom fjädrar. Rörelsen förmedlas antingen genom särskilda mekanismer
eller genom skaft-(resp. jacquard-)maskiner med rullkedjor eller pappkort. Ett par
exempel å anordningar av fallådor må anföras, den ena, fig. 501, av Hacking, den andra,
fig. 502, av Schwabe.
I fig. 501 visas schematiskt 2 excenterskivor, C, D, av vilka D är dubbelt så stor
som C, stuckna i varandra och fästa på samma axel. Den yttre excenterns stång är
genom en hävstång förbunden med växellådans lyftstång, såsom antydes i fig. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>