- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
455

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILLVERKNING AV VÄVNADER. MÖNSTERVÄVNADER.

455

i skedlaget (slagbommen). Skyttlarnas slaglängder äro mycket begränsade, från 2—8
mm vid cirkelbanor till 10—12 mm vid rätlinig bana.

För olika ändamål önskar man ofta framställa tätare, tjockare och tyngre vävnader
utan att i avsevärd mån öka garnets grovlek. Dessa s. k. dubbelvävnader kunna tillverkas
antingen med användning av enkel varp och dubbelt inslag, eller av dubbel varp och
enkelt inslag (inslags- och varpdoublé) eller slutligen av dubbel varp och dubbelt
inslag (egentliga dubbel vävnader). Den sistnämnda bindningsmetoden ligger till grund
för den art vävnader, som benämnas kidderminster efter namnet av den stad i England,
varest de först tillverkades. Man kan erhålla ett begrepp om denna vävnads
tillverk-ningssätt, om man tänker sig det särskilda fall, att den ena varpen har röda, den andra
svarta trådar. Mönsterfiguren, t. ex. lövverk, rosetter, arabesker, geometriska figurer
m. m., framträder på den ena sidan helt röd på svart botten, på den andra sidan helt
svart på röd botten. Men man kan också sammansätta båda varpsystemen randvis av
olikfärgat garn och sålunda framställa mönster i flera färger, varvid man med
användning av flerfärgat inslag än ytterligare kan öka färgeffekten. En hithörande vävnad
är piqué (marseille), en tjock bomulls vävnad, vanligen med varp av ett finare och
dyrbarare spånadsämne framträdande på rätsidan och ett billigare och grövre på
avigsidan (foder). De båda varpsystemen fordra alltså var sin varpbom. Vanligen
framträder ej mönstret genom olika färger utan i form av tjockare och skarpt upphöjda
partier av olika form, ytterligare förstärkta av särskilt fyllnadsinslag av grovt garn, under
det att bindningslinjerna, i vilka båda varpsystemen bilda blott en vävnad, ligga
fördjupade liksom stickränder i ett med bomull stoppat täcke, varav också vävnaden
fått sitt namn (piquer= sticka). Stickningen eller sammanfattningen av de punkter,
i vilka överytan sammanhänger med fodret genom den undre varpens ingående i den
övre, bildar vanligen sneda, varandra korsande linjer i form av små fyrkanter (carreaux).
På samma sätt som piqué tillverkas vissa yllevävnader, benämnda matelassé och
flo-conné (matelas=madrass). De visa vanligen helt olika utseende på båda sidor, såväl
genom olika bindningssätt som spånadsämnen, rätsidan med lärft, kypert, atlas eller
fantasibindning (enklare mönster) av ädlare material, avigsidan med lärft i billigare
material.

Dubbelvävnader intaga en synnerligen viktig plats ej blott såsom industriartiklar
utan även och framför allt såsom varmare beklädnadsmaterial. Bland de förra har man
i främsta rummet att räkna press- och torkfiltar av ull eller bomull inom trämasse- och
pappersindustrierna, med ända till 3 å 4 sammanvävda, grova vävnader. Hit höra även
driv- och transportremmar. Bland de senare må nämnas alla dessa tjocka
vinterrock-och paletåvävnader, såsom boj, doffel, eskimå, ratiné och velurer, vilka genom viss
ytbehandling, såsom ruggning, ratinering m. m., erhållit en långhårig, pälsliknande
rät-eller avigsida. I många fall erfordras blott en enda varpbom, från vilken trådarna
fördelas i sina resp, skaft.

Slutligen må nämnas en art dubbelvävnader, vilken såväl ur tillverknings- som
användningssynpunkt är av stort intresse, nämligen hålvävnader. Om två i samma
vävstol anordnade varpar genom väftgarnet bilda två över varandra liggande och från
varandra helt och hållet skilda vävnader, och detta väftgarn endast på vissa ställen
sammanbinder vävnaderna med varandra, kunna dessa antingen erhålla rörform, om
nämligen sammanbindning göres blott vid deras kanter, eller säckform, om bindning
göres även tvärs över vävnaden. Enligt den förra metoden tillverkas slangvävnader,
rundvekar till lampor, s. k. manchon- eller guskfiltar till pappersmaskiner, m. m.,
en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free