- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
456

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456

TEXTIL- OGII BEKLÄDNADSINDUSTRI.

ligt den senare tillverkas säckar utan söm för varjehanda ändamål. Väfttråden går
omväxlande genom den övre och undre varpen, genom den senare från vänstra till
högra sidan. Grövre, lärftartade slangar vävas med blott 4 skaft och 4 trampor. Säckar
utan söm tillverkas sålunda, att väfttråden införes två gånger efter varandra genom
övre varpen och likaledes två gånger genom den undre samt vid högra kanten övergår
från den övre till undre varpen, men vid tillbakagången går genom samma varp.
Härigenom uppkommer en botten vid högra sidan, en öppning vid den vänstra, och varpens
bredd motsvarar säckens djup. För bildandet av de två slutna sidorna invävas
tvärränder, c:a 25 mm breda, sålunda, att båda varparna i dessa ränder bindas genom väften
till en enda vävnad. Då vävnaden är färdig, sönderklippes den på tvären mitt i
ränderna. Sex trampor erfordras. Man väver säckar ännu sålunda, att båda kanterna
sammanvävas fullständigt, bildande sidorna, och genom sammanvävning på tvären
bildas botten.

Med sammet förstår man en vävnad, som på ytan har ett upprättstående eller
liggande hårtäcke, flor, bildat av från vävnaden utskjutande trådändar med fibrerna
isolerade från varandra. Äkta sammet, silkessammet, som är av italienskt ursprung, omtalas
redan 1213 och benämndes hexamitum (sexskaftvävnad) eller samitum. Karl Knutsson
Bonde (d. 1470) är begraven i en dräkt av silkessammet. Bomullssammet tillverkades
först i Rouen 1740 av bröderna Havart under benämningen velour de coton, men denna
vävnadsart vann ingen framgång, förrän den senare började tillverkas i England under
namn av manchestersammet. En sammetsvävnads flortäcke kan bildas antingen av
varp- eller inslagstrådar. I förra fallet uppkommer varp-, i senare inslagssammet.

För vävning av inslagssammet erfordras en varp och två inslag, det ena,
botteninslaget, för bildande av bottenvävnaden genom lärft eller kypert, sällan atlas; det
andra, polinslaget (poi7=hår), för bildande av flortäcket, vars trådar äro atlasartat,
fritt liggande på vävnaden och sedermera avskäras i varpriktningen. På vävnadens
rätsida blir alltså blott polinslaget synligt, på avigsidan blott botteninslaget. Före
upp-skärningen av floret bestrykes avigsidan med klister, som efter torkning gör vävnaden
mera motståndskraftig vid poltrådarnas skärning. För denna procedur användes en
omkr. 0.5 m lång kniv, mot spetsen starkt avsmalnande till en tunn egg. Kniven
in-skjutes i en u-formig, spetsig hylsa, som införes emellan poltrådarna och den
underliggande bottenväven samt med sin uppåt riktade egg avskär dessa trådar, vilka
sålunda bilda sammetstäcket. Detta arbete går långsamt för hand, varför man numera
vid detsamma använder maskiner, försedda med en mängd små knivar i bredd, mot
vilka vävnaden kontinuerligt frammatas. Efter urtvättning av klistret samt
centri-fugering och torkning följer borstning av floret, färgning, ångbehandling och
jämnklippning. Även oskuren bomullssammet tillverkas.

I egentlig sammet eller varpsammet bildas floret genom ett ovanför
bottenvävnadens varp Eggande, andra varpsystem, polvarp, anordnad på särskild bom.
Bottenvarpen bildar med inslaget en lärft- eller kypertvävnad, liksom vid
manchestersammet; polvarpen formas på ett egendomligt sätt till små öglor på rätsidan, vilka
avskäras i sina översta punkter och härigenom bilda floret. Slät silkessammet fordrar
egentligen blott 3 skaft, nämligen 2 grundskaft och 1 polvarpskaft, men för att
förekomma trängsel i solven användas 4 grundskaft och 2 polskaft, alltså inalles sex skaft,
varav vävnaden erhöll sitt namn Aexamitum. Efter botteninslagen lyftas endast
pol-varptrådar, och i det sålunda bildade skälet inlägges i stället för en väfttråd en nål av
stål eller mässing, /, fig. 519. Vanligen användas 12—16 nålar av rund, oval eller tre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free