Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Tillverkning av vävnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
förmedelst ett ganska invecklat system hävarmar och dragstänger, vilka rörelser utgå
från axeln C. Maskinen, som drives från axeln A, kan användas såväl för engelsk som
fransk tyllgrund. I förra fallet sker en sådan omställning, att trådledaren g skjutes
fram och tillbaka blott mellan två varptrådar, därigenom att på axeln B fastsättes en
kamskiva av mindre storlek. — Maskinens längd uppgår vid- en arbetsbredd av 6.5
m till 8 m. Den erfordrar vid 80 varv pr minut en hkr. Skyttlarna göra c:a 720
fram-och återrörelser pr min. vid tillverkning av slät tyll. En arbetare kan sköta två
maskiner.
Fig. 530. Flätmaskin.
Flätning. Vi hava i det föregående (sid. 427) omtalat, att flätade produkter bildas
av ett enda system trådar, vilka, gående växelvis över och under varandra, i sned
riktning genomlöpa hela vävnaden från kant till kant. Denna mycket gamla arbetsmetod
kan allt efter den framställda produktens form
indelas i plattflätning, rund- och 4-kantflätning
samt spetsflätning. Från flätning skiljer sig
knyppling däruti, att vid den senare trådarna
binda varandra delvis genom flätning, delvis
genom snodd eller tvinning. De genom
flätning framställda produkterna, vilka i
allmänhet hava jämförelsevis ringa bredd,, benämnas
vanligen snören (plattsnören, kant- och
rundsnören). Vid flätmaskinernas arbete, som
fullkomligt liknar handarbetet, indelas trådarna
vanligen i två grupper, av vilka en eller flera
trådar i den ena gruppen föras omväxlande över
och under ett visst antal trådar i den andra.
Härvid kan varje, tråd i ena gruppen
pas
sera över eller under blott en enda tråd i den andra gruppen eller passera över eller
under två eller flera trådar i den andra, sålunda motsvarande lärft- och kypertbindning
hos varp- och inslagsvävnader. Fig. 530 visar schematiskt en flätstol eller flätgång, i
vilken trådarna äro spolade på bobiner med sina spindlar lagrade i runda, roterande
skivor eller bord. Halva antalet bobiner röra sig i en slingrande bana från vänster
till höger och den andra hälften i motsatt riktning. Varje spole genomlöper alltså
vävnadens hela bredd och vänder åter tillbaka vid ändskivorna för att gå i motsatt riktning.
Bobinernas axlar ligga i urtagningar i skivornas kanter och överflyttas från den ena
skivan till den andra automatiskt genom en vridbar tunga. Tänker man sig, att alla
skivorna tillsammans bilda en sluten cirkel, uppkommer en rundflätning. De
framställda banden äga på grund av bindningssättet en viss elasticitet, vilken kan förhöjas
genom inflätning av kautschuktrådar. Dessa äro lindade på särskilda spolar under
skivorna, passera genom de senares ihåliga axlar och omslingras av flätans trådar, så
att de bliva parallellt lagda i dess längdriktning. Ett för tekniskt bruk ofta använt
arbetssätt består uti om flätning kring böjliga föremål, såsom elektrisk ledningstråd,
rörslangar för olika ändamål, posamentartiklar m. fl. Man kan i samma flätmaskin förena
flera flätade band till ett enda, s. k. partialflätning. De enskilda flätornas kanter kunna
härvid förenas antingen helt och hållet eller delvis, därigenom att spoltrådarna från
två närliggande flätstolar övergå till och inflätas med varandra. Spetsflätade vävnader
och spetsar framställas sålunda, att urtagningar, bildade efter ett visst mönster, göras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
