Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖMNAD. SYMASKINER.
489
eller fjädrar, lindning över en fast rulle eller över en roterande sådan med bromsanordning,
varemot undertrådens spänning regleras genom trädning igenom hål, springor eller fjädrar
å skytteln. En viss svårighet inträder vid reglering av övertrådens spänning genom
nålens upp- och nedgående rörelse samt därigenom, att tråden för bildande av öglan under
bordet periodvis måste giva efter och sträckas. För utjämning av detta förhållande
införes emellan nålsögat och trådrullen en särskild anordning, trådregulator, exempelvis en
svängande arm, försatt i rörelse av nålstången eller en liten hävarm. Fig. 573 visar
övertrådens trädning. Från trådrullen leder den genom ögat 1 till ledaren 2 och
spännings-brickorna 3 över regleringsfjäderns krok 4, vidare under trådregulatorn 5, uppåt innanför
trådledaren 6 till hålet i trådtilldragaren 7, nedåt genom de två öglorna 8 och 9, in i
trådledaren 10 nederst på nålstången samt slutligen genom nålsögat.
Vid ett sömnadsarbete, även av enklaste slag, ifrågakomma ofta procedurer, som
erfordra särskilda hjälpapparater, vilka kunna fästas vid maskinen samt bringas att
samverka med dess egna verktyg, varigenom dess användbarhet i väsentlig grad ökas.
Sådana arbeten äro exempelvis kantning, fållning, rynkning, veckning, brodering och
stoppning. Vid kantning utbytes pressarfoten mot kantapparaten, genom vars snäcka
kantbandet föres och dragés in under nålen. Tygets kant lägges mellan apparatens omböjda
delar och föres under nålen, pressarstången nedsläppes och sömnaden för kantbandets
fästande sker som vanligt. För framställning av en fållsöm ersättes pressarfoten med
fållvikaren, vars dimensioner äro avpassade för en viss bredd av fållen och en viss
tjocklek av tyget. Vid s. k. fällsöm läggas tvenne tygstycken mot varandra med avigsidan
uppåt, så att det undre tygets kant skjuter något framom det övres. De båda på
varandra liggande styckena sammansys, i det fållvikaren användes såsom pressarfot;
arbetet utbredes därefter, så att kanterna komma att stå upprätt, varefter de
ned-vikas och sys. Rynkapparaten kan inställas så, att den antingen lägger ett veck eller en
rynka vid varje styng eller också endast vid vart femte styng, s. k. veckning.
Rynkningen verkställes emellan två mot varandra arbetande skivor eller klingor.
Ett stort antal symaskiner för speciella yrken eller för sömnad i olika material
förekomma i handeln. Såsom exempel å sådana maskiner må anföras de inom
skofabrikationen använda, utgörande en mycket stor grupp, vidare för tillverkning av handskar
och läderartiklar av olika slag, för tillverkning av halmhattar, för bokbinderi samt för
hopsyning av delar till stickade varor, såsom trikå- och strumpstolsarbeten, vilka senare
fordra en elastisk söm med särskild styngbildningsteknik. Vidare finnas maskiner för
vissa arbeten inom skrädderiyrket och konfektionsindustrien, såsom för knapphål,
snörhål samt fastsyning av knappar, för överkastning, för pikering och uppstyvning av vissa
arbetsstycken, såsom kragar och slag m. m. Sistnämnda maskiner hava cirkelböjd nål,
som har ett egendomligt arbetssätt, i det att den med ett enda cirkelformigt
styng sammansyr styvnadsväv, foder och tyg, varvid genom ytterst noggrann reglering
av matarskivan eller nålen stynget helt lätt intränger i tygets avigsida utan att bliva
synligt på dess rätsida.
Med nuvarande jämförelsevis låga priser å elektrisk energi har man alltmera börjat
använda elektrisk drift för symaskiner, såväl i hemmen som på syfabrikerna. Ännu
användes dock allmänt trampdrift med svänghjul, som genom drivsnöre överför rörelsen
till maskinaxeln med 4—6-faldig hastighet, varvid ända till 1 000 styng pr minut kunna
åstadkommas. Genom införandet av den roterande skytteln har hastigheten kunnat
ökas betydligt. Den elektriska motorn kan matas antingen med likriktad eller
växelström; den erforderliga energien uppgår till omkring 1/20 hkr för vanlig familj esy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
