Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
maskin samt x/5 å hkr för skrädderimaskin. Motorn monteras antingen ovanpå eller
omedelbart under bordet, och kraftöverföringen sker i båda fallen genom rem från
motorn till maskinaxelns balanshjul, varvid arbetshastigheten kontrolleras genom ett lätt
tryck med knäet mot en regleringsarm, som är fäst vid det elektriska motståndet å
fotställningens tvärstag. Vid vanlig sömnad syr maskinen 1 200 styng pr minut, större
maskiner ända till 2 000 styng. Under vissa förhållanden, såsom vid arbete i mjuka, porösa
tyger, kan hastigheten uppdrivas ända till 3 000 styng. Singers »universal»-motor för
symaskiner är fäst vid armstativet, och motorns axel är genom skruv och skruvhjul direkt
Fig. 575. Husqvarna »snabbsymaskin» för elektrisk drift.
Fig. 574. Singers
»universal»-motor.
kopplad till maskinaxeln (fig. 574). Motorn igångsättes med knäet genom dess tryckning
mot en under bordet anordnad hävarm, varvid hastigheten samtidigt regleras genom
ändring av trycket. Smärre motorer kunna kopplas till vanliga ljusledningskontakter.
Redan på 1860-talet gjordes i vårt land försök att införa en symaskinsindustri, till
en början såsom hemslöjd. De förnämligast uti Mora socken i Dalarne sedan gammalt
utav allmogen tillverkade s. k. dalkarlsuren började nämligen mer och mer utträngas ur
marknaden av de billigare och prydligare schwarzwald- och amerikanska uren. Firman
Hanson & Hanner sökte då att i stället låta Mora-folket, med sina mekaniska anlag
och färdigheter, ägna sig åt tillverkning av symaskiner enligt Wheeler & Wilsons system,
och dessa maskiner funno, oaktat sina ofullkomligheter och relativt höga pris, till en
början villig avsättning inom landet men utträngdes efter några år fullkomligt ur
marknaden av de allt ymnigare tillströmmande utländska fabrikaten. Sedermera upptog
Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag tillverkning av symaskiner och denna
avdelning, grundlagd 1875, har med stor framgång upptagit tävling med utlandet, särskilt
i fråga om familjesymaskiner. Bland dess mera omtyckta märken, såväl äldre som yngre,
må anföras »Freja», med rak skyttelbana, »Triumf», med oscillerande, bågformig
skyttej-bana, »Ingeborg», med ringskyttel, samt »snabbsymaskinen» för hemindustri eller
kon-fektionssömnad, med roterande skyttel, görande ända till 3 000 styng pr minut. Fig. 575
visar den sistnämnda, avsedd för konfektion samt för elektrisk motordrift, och fig. 576
ett dubbelt kraftbord med tråg, gemensam axel och motor.
Slutligen må här beskrivas ett par av Singers specialmaskiner för sömnad. En
fantasi-styngmaskin, som kan åstadkomma den mest olikartade prydnads- och sicksacksöm, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
