Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
Fig. 577. Tillskärning av tyglagren.
olika arbetsmomentens utförande i möjligaste mån förkortas. Exempelvis förekomma
vid tillverkning av en herrkavaj ej mindre än 70 å 75 olika arbetsmoment, fördelade på
lika många arbetare och vart och ett ofta utfört på ett par minuter. Härigenom uppnår
arbetaren en oerhörd färdighet, mycken tid sparas och kontrollen över såväl arbetare
som produktion underlättas i hög grad. Dessa arbetsmoment måste följa på varandra
i en viss ordning, och arbetsdelarna gå direkt från en arbetare till den nästsittande utan
tidsspillan för transport, tills hela plagget är färdigt.
Ett livsvillkor för all konfektion är möjlighet till en rationell standardisering. Denna
har här en helt annan betydelse och omfattning än exempelvis inom masstillverkningen
av motorer och verktygsmaskiner
eller andra standardiserade
tillverkningar inom metallindustrien. För
de senare fixeras standardtyperna
en gång för alla samt gälla för
alla föremål av samma grupp eller
klass. För konfektionen är
standardiseringen växlande och i
många fall beroende på faktorer,
över vilka fabrikanten saknar all
kontroll. Ett bestämt system för
standardisering av
konfektionsarbe-ten kan i regel ej genomföras, lika
litet som en standardisering av de
mänskliga individernas kroppar
(och ännu mindre deras själar) kan
tänkas konsekvent genomförd.
Härtill komma dessutom modets och
den allmänna smakens ständiga
växlingar.
Vid tillverkning av kläder
inom herr- och damkonfektionen,
d. v. s. för fullvuxna personer,
utgår man från en viss »normalfigur», såväl med hänsyn till längd som fyllighet,
dock så att till varje längd höra ett par grovlekar, en för smärt och en för något fyllig
figur. Mindre vanliga figurer, såväl i fråga om längd som fyllighet, lämpa sig givetvis
ej för konfektion. Även kroppsfiguren är en modesak, och det nuvarande modet med
smärta, slanka figurer såväl hos herrar som damer underlättar i hög grad standardiseringen
inom konfektionen. Och med sportens och idrottens stora utbredning och starka tillväxt
inom alla samhällsklasser torde detta för konfektionen i högsta grad betydelsefulla
förhållande länge fortfara.
Vidare måste konfektionen såväl i fråga om val av tyger som framförallt, da det
gäller form och snitt, följa det växlande modets fordringar, och i synnerhet gäller detta
naturligtvis damkonfektionen. Då man emellertid här har att göra med massproduktion
av varor på lager, avseende att täcka behovet för en viss tid framåt, måste en viss
försiktighet iakttagas, och det gäller här som alltid att gå en medelväg. Hänsyn måste
även tagas till årstidernas växlingar och klimatiska förhållanden. Inom det militära
området, t. ex. för tillverkning av beklädnadspersedlar för menige man, har standardi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
