- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IX. Lanthushållning m. m. Trävaru-, textil- och beklädnadsindustri. Grafisk teknik /
493

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÖMNAD. KONFEKTION.

493

seringen mycket gamla anor, ehuru det här tillämpade systemet ofta klandrats och
uniformspersedlarnas längd- och viddproportioner ej alltid utfallit till bärarnas belåtenhet.

För att erhålla en klarare inblick i denna jämförelsevis unga industri med dess
växlande, ur flera synpunkter synnerligen intressanta tillverkningsmoment vilja vi göra en
liten vandring genom arbetssalarna i en modern konfektionsfabrik för herrkläder.

Första proceduren består i tygstyckenas uppläggande på ett arbetsbord i flera
lager på varandra (uppläggning) för den följande tillskärningen, antalet lager växlande
(20—25 st. eller ännu flera) efter den använda skärmaskinens kraft, tygtjocklek m. m.
Härpå följer uppritning av mönstren på översta tyglagret (se fig. 577). Mönstren äro med
perforerade linjer uppdragna på starkt kartongpapper. Alla till en kostym hörande delar
äro ritade på samma kartong, varvid
iakttagits, att största möjliga
tygbesparing uppnås. För linjernas överförande
på tyget användes kritpulver.
Mönsterdelarna utskäras sedermera med knivar
(tillskärning). Fig. 578 visar en elektriskt
driven tygskärningsmaskin med
rundkniv, saxhandtag och motor, kopplad
till en vanlig ljuskontakt eller särskild
ledning. Genom handtaget sättas motorn
och kniven i rörelse och hela apparaten,
vilande på bordet med små rullar (fig. 577),
föres genom tyglagren. Den är av tysk
tillverkning (Krauss & Reichert). Om
större skärkraft erfordras, användes
antingen en maskin med vertikal kniv i
mycket snabb upp- och nedgående rörelse,
anordnad ungefär som en vanlig lövsåg,
eller också en maskin med
bandsåglik-nande knivklinga, förbi vilken
tygstyckena föras för hand.

Efter dessa förberedande procedurer följer det huvudsakliga arbetet, sömnaden.
Dessförinnan göres dock på vissa arbetsdelar en »uppmärkning» av sådana ställen, på
vilka ett särskilt arbete skall utföras (för fickor m. m.), vilken märkning sker genom
anbringande av styng med vit tråd. Den första sömnaden gäller hopsyning av smärre delar,
inläggning av foder samt uppstyvning (pikering) av vissa delar m. m., varpå följer
sam-mansyning av foder med yttertyg, inläggning av mellanläggsfoder, fästande av ärmar
o. s. v.

För sömnaden fordras ljusa, rymliga salar med stora arbetsbord, anordnade två och
.två tillsammans med en meterbred ränna (tråg) emellan, i vilken arbetsdelarna nedläggas
av arbetarna för att ligga till hands för nästa procedur. Arbetet sker såväl för hand som i
maskiner samt utföres av både manliga och kvinnliga arbetare, de förra enligt gammal
tradition, betingad av rent praktiska skäl, sittande på bordet med benen i kors och
arbetsstycket vilande på knäna, de senare sittande på bordets kant med fotterna vilande
på stolar, sålunda något bekvämare än de manliga kamraterna. Här och där emellan
handarbetarna ser man en symaskin monterad på bordet i ändamål att låta de olika
arbetsmomenten följa på varandra i den bestämda ordningen.

Fig. 578. Tygskärningsmaskin med elektrisk’ drift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:06:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/9/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free