Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
vänts, hava bristerna blivit avhjälpta. Vilken betydande omfattning konfektionen
erhållit i vårt land framgår därav, att år 1925 inom landet funnos 98 fabriker för denna
industri, sysselsättande 7 034 arbetare samt med ett tillverkningsvärde av 73.46 mill. kr.
Bland de förnämsta fabrikanterna äro att märka J. A. Wettergren & Co i Göteborg
för damkonfektion och Aktiebolaget Gunnar Collijn i Stockholm för herrkonfektion.
Konstsömnad. Med konstsömnad eller brodering kan betecknas det arbetssätt,
genom vilket ytformigt utsträckta föremål, vanligen vävnader, mera sällan papper, läder
och dylikt, så behandlas med trådar av textilämnen eller metall (brodergarn), att
linje-eller ytmönster bildas på överytan genom garnets formande till styng enligt viss teknik
(broderstyng). Vid arbete för hand uppritas mönstret på papper med perforerade linjer
och överföres på vävnaden genom färgat pulver på samma sätt som ovan är omtalat i
Fig. 582.
Fig. 584.
Fig. 585.
Fig. 586.
Olika slag av brodersöm.
fråga om konfektion. De viktigaste broderstyngen äro plattstyng, korsstyng,
kedje-eller tamburstyng samt feston- eller langettstyng. Äldst bland dessa är plattstynget,
de gamles opus plumarium (fig. 582), en söm, antagligen så benämnd på grund av dess
likhet med en fjäder. Den visar rätliniga trådlägen intill varandra, och nålpunkterna följa
mönstrets konturlinjer. Styngen läggas antingen vinkelrätt eller snett mot figurens
mittlinje. Vi återfinna detta styng tidigt överallt. I den yttersta silkesodlande Östern
har det dock troligen nått sin högsta utbildning, bland annat som den s. k.
schattersöm-men, i vilken styngen gripa in i varandra och bilda en jämn, glänsande yta, vilket i Kina
lär hava givit anledning till atlasvävnadens uppfinning. Även i Europa har detta
sömnads-sätt säkerligen använts under alla tider. Ett i vissa broderingsmaskiner (skyttelmaskiner)
använt styng, som på rätsidan liknar plattstynget, är det i fig. 583 på avigsidan visade
dubbeltrådiga stickstynget. Brodergarnet bildar på avigsidan små öglor, som
sammanhållas av en särskild skytteltråd. Korsstynget består egentligen av två varandra under
rät vinkel korsande styng. Det lämpar sig bäst för framställning av geometriska mönster
samt är av mycket gammalt datum, ända från omkring 4 000 år f. Kr. Uti den redan förut
omtalade kedjesömmen (fig. 584) utgöra styngen en fortlöpande kedja, i vilken varje länk
utgår från den föregående, så att styngen på avigsidan bilda en enkel, jämn rad, medan på
rätsidan två rader framträda, dessa dock något buktiga, då ju varje styng utgör en ögla.
Denna söm säges hava införts till Lyon omkring 1750 av turkiska kvinnor, vilka dock ej
Fig. 583.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
