Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖMNAD. KONSTSÖMNAD. 497
utförde den med nål utan med ett slags virkkrok. Härvid använde de ett slags
sybåge, bestående av en rund krans i förening med ett trumliknande underlag, varför
arbetet fick namnet tambur-föm. Slutligen förekommer även langetten (fig. 585),
besläktad med kedjesömmen och använd att skydda och pryda tygkanter, enär styngets
form gör det möjligt att bortklippa tyget omedelbart utanför detsamma. Fig. 586 visar
dubbdlangetten.
Förutom de ovan omtalade, i broderingsmaskiner använda styngen förekomma
inom handarbetet åtskilliga, mindre ofta använda broderstyng, bland vilka må nämnas
stjälkstyng, rutstyng, vickelstyng, knutstyng, snoddstyng m. fl.
Arbetssättet vid brodering för hand kan lätt tillämpas i maskiner, till och med i
vanliga symaskiner. Syftemålet vid maskinens användning är alltså att öka
arbetsmängden, vilket kan vinnas antingen genom större arbetshastighet eller därigenom,
att maskinen samtidigt arbetar på ett större antal ställen — kanske flera hundra — av
bottnen.
Bland plattsömsmaskinerna, vilka äro de äldsta, bör i främsta rummet nämnas den
Heilmannska, införd 1829 av Josua Heilmann, kammaskinens uppfinnare. Det för
broderiet avsedda tygstycket uppspännes vertikalt i en ram, varefter ett större antal med
tråd försedda nålar föras vågrätt genom vävnaden på en gång, för att på dess
andra sida, ävenledes på en gång, uppfångas och återföras genom bottentyget till
bildande av plattsömmen. Vanliga synålar med blott en spets skulle tydligen
behöva vändas efter varje genomträdning, vilket skulle kräva ett mycket invecklat
maskineri. Man använder därför vid denna maskinsömnad särskilda nålar med två
spetsar, en på vardera sidan om ögat. Nålarna bibehålla sin ställning under arbetet
och hava endast en fram- och återgående rörelse, medan ramen med tyget förflyttas i
olika lägen. Ramens inställning för nålen göres av arbetaren för hand för varje styng.
Till undvikande av fel härvid har arbetaren framför sig en tavla, på vilken mönstret
är anbragt i sex gånger förstorad skala. Framför tavlan befinner sig själva
inställnings-apparaten, som utgöres av en pantograf, d. v. s. ett av flera rörliga stänger sammansatt
instrument, liknande det, som användes vid förstoring eller förminskning av ritningar.
Då pantografens ena ände medelst ett stift eller dylikt föres utefter mönstret å tavlan,
överför den rörelsen, sex gånger förminskad, till ramen, med vilken den andra änden är
förenad. Samtliga nålar, till ett antal av 300—500 och liggande i två eller tre rader, sitta
på en vagn, flyttbar förbi vävnaden genom en vev, samt utföra på en gång samma rörelser.
Sedan mönstren blivit färdigsydda, frammatas och omspännes bottnen för nästa
mönsterrader.
För langettsöm har A. Voigts festoneringsapparat (Kappel 1878) vunnit stor
användning.
De s. k. skyttélbroderimaskinerna, som närmast likna Singers symaskin, framställa
en plattsöm sålunda, att nålarna genomsticka tyget blott från översidan samt att tråden
på baksidan fästes medelst en annan tråd (fig. 583). Nålsögat är anbragt vid nålens spets,
och övertråden är upplindad på spolar. Tygstycket fastspännes i en ram, som genom
pantograf inställes i olika arbetslägen. Framför denna ram finnes även vid
skyttelmaskinen en vagn, som uppbär nålarna och spolarna för övertråden. Bakom ramen är
anbragt en ställning, på vilken befinna sig lika många små skyttlar som antalet nålar
i maskinen, vilka skyttlar medelst gaffelformade mekanismer erhålla antingen en med
bottentyget parallell, oscillerande rörelse eller ock vridas i halvcirkelformiga banor.
När nål vagnen löper fram mot bottentyget, genomstickes detta av samtliga nålarna,
32—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
