Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Sömnad. Konfektion. Konstsömnad. Knytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
och då vagnen i nästa ögonblick går tillbaka, kolnnia trådarna att på tygets baksida
bilda slingor, genom vilka skyttlarna med inneliggande spolar löpa, dragande
undertråden genom dem och sålunda fastgörande övertråden. Dessa maskiner hava vida större
arbetsförmåga än de Heilmannska maskinerna, ty nålarnas väg är mycket kortare, och
de kunna utan olägenhet drivas med motor.
Kedjesömsbroderimaskinen äger likaledes en betydande produktionsförmåga genom
sin stora arbetshastighet. Denna maskin arbetar med endast en nål, upptager blott ett
litet rum och är vida billigare än förut beskrivna maskiner, varför den i synnerhet lämpar
sig för hemslöjden. Dess allmännare spridning motverkas dock därav, att kedjesöm
sällan förekommer för finare broderiarbeten. Såväl haknålar som med öga försedda
nålar användas. Bland hithörande maskiner är den av Bonnaz 1875 uppfunna, av Emile
Cornely i Paris förbättrade maskinen den allmännaste. Den arbetar med uddögad
nål och hakformig ^ripare under tyget, vilken intränger i den vid nålens tillbakagång
bildade trådöglan och fasthåller denna, medan nålen fortsätter sin väg uppåt.
Maskinen liknar fullkomligt en symaskin, är anbragt på ett bord och drives med trampa.
Bottentyget ligger fritt på bordet och frammatas av maskinen själv. Den gör ända till
1 800 styng i minuten.
Till mera speciella konstsömnadsarbeten räknas applikationsbroderier eller
påläggs-söm. Mönstret består av utklippta tygbitar, vilka genom fållning eller någon art
brodersöm fästas vid bottentyget. Ornamenten kunna även infällas i hål av motsvarande
form, utklippta i tyget, samt kunna även fastsys med snodder eller band för att täcka
styngen. Mönstren kunna även bildas med påsydda band eller snören. Inom
spetstillverkningen intager som bekant konstsömnaden en framstående plats. Ett i sitt slag
egendomligt exempel på maskinmässig tillverkning av s. k. äkta spetsar (handsydda) utgöra
luft- eller etsspetsar. Mönstret framställes med broderingsmaskin på en botten, som
för-störes, sedan broderiet blivit färdigsytt. Härvid tillgår sålunda, att ett mönster sys med
lin- eller bomullsgarn på en bottenvävnad av ull eller silke eller också med silke på
bomullstyg. Därefter förstöres bottenvävnaden, i förra fallet med alkalisk lut, i senare fallet med
utspädd syra (karbonisering). Spetsvävnaden är härvid upplindad på en porslincylinder.
Om flera olika material, såsom djur- och växtfibrer, metaller m. m. ingå i spetsen,
användes guttaperka såsom brodergrund och såsom lösningsmedel kols va via eller bensin.
Genom lämpligt val av styng och sömnadssätt kunna dessa spetsar på ett förvillande
sätt likna de handsydda. Vanligen utföras de med Heilmanns broderimaskin. Metoden
uppfanns 1882 av firman Wetter Frères i S:t Gallen, och dessa spetsar höra numera till
de mest eftersökta artiklar inom sitt område och tillverkas fabriksmässigt i flera länder.
Knytning. Innan vi avsluta detta kapitel torde vara på sin plats att med några
ord beröra ett mycket gammalt arbetssätt inom detta område, nämligen knytning. Den
genom detta arbete framställda produkten, nät, kan spåras tillbaka ända från stenåldern,
såsom bland annat framgår av nätrester, funna vid grävningar i pålbyggnader.
Det vid knytning använda handverktyget, knytnålen, har antingen två fria spetsar
(filetnål, fig. 587), eller också är blott den ena änden utbildad till en spets samt
försedd med en tunga till stöd för garnet, vilket är upplindat på nålen. Maskorna bildas
över en käpp eller kavel av oval tvärskärning, och knutarna bildas genom nålens
träd-ning genom de av tråden bildade öglorna. Sedan en rad maskor färdigbildats, vändes
arbetet om till en ny rad, varvid de nya maskorna trädas i de gamla. Arbetet fortgår
nämligen från vänster till höger. Man skiljer mellan enkel- och dubbelknytning. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
