Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄVNADERS APPRETERING.
503
är av metall, varannan av papper. Metallvalsar åstadkomma en glänsande,
pappers-valsar en matt yta hos tyget. Glansen är dessutom beroende av trycket, metallvalsarnas
temperatur, vävnadens fuktighet, appreturmassans sammansättning och den
relativa hastigheten hos vävnaden och valsen.
Har maskinen blott två valsar, gör man den ena av papper, den andra av järn.
Vanligen användas dock minst tre valsar, den mellersta av järn. Vid en maskin med
fem valsar tillverkas den övre, mellersta och undre valsen av papper, de båda övriga
av järn. Järnvalsarna, som äro upphettade med inledd ånga, hava självständig
rotation, varemot pappersvalsarna rotera genom friktion mot de förra. En starkare
glans åstadkommes därigenom, att järnvalsarna rotera med en något större
hastighet än pappersvalsarna, så att en svag glidning inträder mellan de förra och vävnaden
(s. k. friktionskalander).
En moaréglans kan anbringas å en vävnad antingen därigenom, att två på
varandra liggande tygstycken kraftigt pressas mot varandra mellan två valsar eller genom
att den enkla vävnaden gives en obetydlig fram- och återgående rörelse i
breddriktningen under genomgången, eller kan slutligen vävnaden före inträdet mellan valsarna
hårt spännas över den vågformigt upphöjda kanten av en järnskena, varvid en ringa
förskjutning av inslagstrådarna äger rum. I följd därav, att exempelvis i förstnämnda
fallet de båda vävnadernas inslagstrådar aldrig löpa fullt parallellt med varandra
utan här och där korsa varandra under en spetsig vinkel, komma trådarna att
platt-tryckas mot varandra å dessa ställen genom valsarnas inverkan. Härigenom uppkomma
på tyget glänsande ränder i oregelbundet mönster, påminnande om ådringen hos
längdskuret trä.
Med goffrering menas anbringande av ett enkelt reliefmönster å en vanligen färgad
vävnad genom dess pressning emellan en graverad me tall vals och en slät pappersvals.
Exempel på sådana vävnader äro foderkattun och bokbindarklot, den senare före
pressningen bestruken med ljust limvatten för erhållande av stark glans. Ofta består
mönstret av en efterbildning av kypertbindningar hos vävnader.
Linnevävnader förekomma i handeln dels råa (emballage- och säcklärft), dels i
tvättat eller bykt tillstånd (foderlärft, vissa arter dräll och damast, segelduk) och dels
blekta i olika grader. Svedning och överskärning ifrågakomma ej på grund av
linfiberns och lingarnets glatta yta utan utskjutande ändar. Ej heller behandlas
linne-varor i regel med stärkelse, enär linet i sig självt, i all synnerhet efter blekning, äger
en stark glans, och sålunda en tillsats av stärkelseappretur blott skulle försämra dess
utseende utan att tillföra det några goda egenskaper. För vissa lärfter
användes dock stärkning, vanligen med tillsats av vax och talg för bibringande av
styvhet-Förekomsten av stärkelse i en linnevävnad kan påvisas genom jodtinktur, som färgar
stärkelsen blå violett.
En större täthet och en moaréliknande, svag glans erhålla blekta linnelärfter ofta
genom fyehandling i en s. k. stampkalander. Vävnaden upprullas långsamt på en
liggande vals, över vilken ett antal av 30—40 stampar av hårt trä äro anordnade intill
varandra i en rät linje samt med vertikal rörelse, åstadkommen genom lyftkammar,
som efter en skruvlinje äro fästa vid en ovanför liggande, roterande axel. Stamparna
hava en slät undre yta av en kvdm och en tyngd av 10—12 kg samt nedfalla på
vävnaden i regelmässig följd, tidplattande de underliggande trådarna. Valsen har även
en svag sidorörelse, på det att slagen må fördelas likformigt över vävnadens yta.
Varje stamp gör 50—60 slag i minuten, och bearbetningen av den något fuktiga
väv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
