Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
naden tager en tid av ett par timmar. Snabbare behandling sker i Mather & Platts
maskin, i vilken varje stamp genom en fjäder kan giva ända till 450 slag i min. Även
blekta bomullsvävnader behandlas stundom i dessa maskiner, varigenom de erhålla
ett linneliknande utseende. De flesta linnevävnader glättas dock genom mangling
i vanlig valskalander.
Under det att bomulls- och linnevävnader, såsom av det ovan anförda framgår,
visa en jämförelsevis obetydlig förändring genom appreteringen samt bibehålla sina
ursprungliga, karakteristiska egenskaper, är detta ingalunda fallet med den art
yllevävnader, som benämnas kläden eller klädesartade och som tillverkas av den korta
krusiga kardullen. Genom en egendomlig behandling, valkning, förvandlas nämligen
vävnaden till en tät filt; de enskilda trådarna döljas fullkomligt av filthåren, och
vävnaden förlorar i flera hänseenden sin ursprungliga karaktär samt erhåller nya
egenskaper.
Innan denna förfiltningsprocedur företages, rengöres vävnaden, i det att knutar,
trådändar m. m. borttagas för hand med tillhjälp av pincetter (noppning), varpå
följer tvättning för att befria den från fett, lim och smuts samt den olja, som vid ullens
kardning måst användas. Om garnet innehållit mycket s. k. strö (halmstycken, delar
av små kardborrar, som ofta äro intrasslade i fårfällarna eller andra vegetabiliska
föroreningar), måste vävnaden karboniseras, d. v. s. behandlas med mycket utspädd
svavelsyra eller saltsyra, därefter centrifugeras och torkas vid en temperatur av 90° C.
samt väl sköljas i vatten eller i alkaliskt bad. Härigenom förkolna växtämnena och
bortgå i sköljningen, varemot ullen ej skadas.
Den följande valkningen har till uppgift att åstadkomma en förtätning eller
för-filtning av tyget, varigenom det blir tjockare och fastare samt ullhåren helt
och hållet täcka båda ytorna. Detta resultat vinnes genom en mekanisk behandling,
bestående i gnuggning eller knådning av det med vatten och såpa fuktade tyget.
Klädestillverkningen kan spåras tillbaka ända till det åttonde århundradet. Som
dess vagga torde kunna anses de av friserna bebodda nordholländska provinserna, som
genom sina vidsträckta hedar voro särdeles lämpliga för fåravel. I synnerhet kunna
städerna Kempton, Zwolle, Deventer, Zütphen m. fl. anses vara huvudorter för denna
tillverkning. Snart utbredde sig denna industri, som företrädesvis blev en
stadshan-tering, till andra nederländska orter och uppnådde i fjortonde århundradet sin högsta
blomstring i Gent, Löwen, Utrecht m. fl. städer.
Grovt kläde, s. k. vadmal, tillverkades i Sverige redan under medeltiden,
varemot finare kläde hämtades från utlandet, ända till dess Gustav Vasa 1527 lät
inför-skriva s. k. »vantmakare», som dock till en början tillverkade kläde blott för hovets
räkning. Redan under Karl X:s regering kunde dock hela krigshären beklädas med
kläden från Norrköping, varest på 1640- och 1650-talen flera vantmakerier anlades. Även
i Uppsala, Arboga, Jönköping och Kalmar funnos dylika fabriker ända sedan början
av 1600-talet.
Olika åsikter råda i frågan om egentliga anledningen till förfiltningen. Enär
man dock gjort den erfarenheten, att på ytan släta fibrer, såsom bomull, lin och silke,
ej kunna förfiltas, måste man anse, att de på ullhårens yta befintliga epidermisfjällen,
vilka särskilt hos den till kläde använda, krusiga ullen hava skarpt utskjutande kanter,
i väsentlig grad bidraga till filtbildningen. Icke blott fårull utan även gethår (dock
ej styva hår i allmänhet) kunna förfiltas, varemot exempelvis kamgarnsavfall och
konstull filtas sämre. Enligt gjorda försök lämnar s. k. lanofilfiber (stapelfiber av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
