Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYGTRYCKNINGENS HISTORIK.
533
påstryka betorna med pensel, medan andra partier medelst vax gjordes oåtkomliga
för färgen. Även i det gamla Mexiko synes tygtryck ha varit känt på Cortez’ tid, ty
denne sände till kejsar Karl V ej blott enfärgade bomullstyger utan även sådana med
mångfärgade mönster. I Orienten synes fasonerat tyg tidigt ha varit i bruk.
Emellertid torde med visshet kunna antagas, att före 12:e århundradet konsten
att genom färgtryck med skurna formar utsira släta siden- och linnevävnader ej ens
i Orienten övades i någon större skala. Men från denna tid synes den allmänna
efterfrågan på fasonerade tyger (pallia holosericå), som nu uppstod i Västerlandet, ha
framkallat en mera omfattande tillverkning därav. I Frankrike infördes tygtrycket tidigt
från dess ostindiska kolonier, och efter nantesiska ediktets upphävande (1685) spredo
de landsflyktiga hugenotterna konsten över Europa. I Tyskland uppstodo de första
och mest berömda kattuntryckerierna i Augsburg, varifrån år 1720 utgingo lärmästare
i den nya konsten till Hamburg, Elsass och Schweiz. Augsburg förblev länge och är
ännu en huvudort för ett rationellt tygtryck, vilket först i Schules fabrik därstädes
år 1756 började ordnas efter vetenskapliga grunder. I Preussen uppmuntrade Fredrik
den store denna industri och år 1742 trycktes i Berlin de första kattunerna. Numera
är denna stad medelpunkten för det tyska kattuntrycket. I Österrike anlades år 1726
ett tryckeri i Schwechat nära Wien, som dock snart trängdes i skuggan av andra,
isynnerhet de böhmiska. Det största av dessa var det, som år 1788 anlades i Kosmanos av
Leitenberger, vilken uppdrev sin årliga tillverkning till 1 250 000 m. Sachsens
tyg-trycksindustri grundlädes genom den fabrik, som år 1740 uppstod i Zschopau i
Erzge-birge. Även i Rhenprovinsen och Schlesien grundades vid samma tid de första
fabriksanläggningarna inom denna yrkesgren, som nu befinner sig i hög blomstring
därstädes. I Mülhausen (Elsass) hade Köchlin, som blev stamfader för en hel släkt
framstående industriidkare, tillsammans med Schmelzer år 1746 anlagt det första
tygtryckeriet. Ännu i dag höra Elsass’ tygtryckerier och maskinfabriker till de bästa
i världen. Normandie och i synnerhet Rouen ha även att uppvisa betydande
anläggningar i denna industrigren.
Till England kom kattuntrycket år 1690 genom en fransk hugenott, som anlade
det första tygtryckeriet i Richmond. Ett annat, större, uppstod kort därefter vid
Bromley Hall i Essex. Då år 1700 en parlamentsakt, på siden- och linnevävarnas
ivriga framställningar, förbjöd införsel av indiskt tyg, ökades tryckeriernas antal, i
synnerhet i trakten kring London. Detta förbud uppnådde dock så föga sitt ändamål,
att regeringen, för att ytterligare skydda sidenvävarna, helt och hållet förbjöd bruket
av färgat bomullstyg. Tio år förgingo, innan det åter blev tillåtet att trycka tyg med
linnevarp och bomullsväft. År 1774 upphävdes visserligen parlamentsakten, men allt
kattuntryck belädes däremot med en orimlig skatt, vilken kvarstod ända till 1831, då
det blev fullkomligt fritt. Mot slutet av 18:e århundradet flyttade det från trakten av
huvudstaden till stenkolsdistrikten. Liksom med så många andra industrigrenar i
England är fallet, uppstod även inom tygtrycket denna egendomliga centralisation, som
samlar de flesta fabriker av en viss yrkesgren inom en särskild trakt. Omkring
Clay-tons år 1764 i Lancashire anlagda kattuntryckeri uppstodo småningom otaliga andra,
och det var huvudsakligen dessa, som medförde bomullens ofantliga betydelse för
detta land. — I Sverige infördes kattuntrycket av Sven Eriksson i Rydboholm vid
Viskaån i Västergötland under förra hälften av 1800-talet.
Mekanikens otroliga utveckling, som gjorde det möljigt att använda arbets- och
tidsbesparande maskiner i stället för handarbete, bidrog i högsta grad till tygtryckets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
