Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Vävnaders appretering, blekning, färgning och tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
uppblomstring. Ännu under de sista tjugofem åren av 1700-talet trycktes blott för
hand, först med träformar, i vilka mönstret var skuret i relief, och sedermera med
formar, där mönstret eller åtminstone de finare delarna av detsamma voro anbragta
med bleck och trådar av mässing. Ett stort framsteg gjorde man, då Schüle i dessas
ställe använde graverade kopparplåtar och verkställde avtrycket med press. Dessa
pressar efterträddes slutligen av de tryckmaskiner, som, på många olika sätt inrättade,
byggdes av Fuchs i Wien (1821) samt ännu fullkomligare av Palmer i England (1823),
Perrot i Rouen (1834), Leitenberger i Reichstadt i Böhmen (1836) och Miller i
Manchester (1839). Älla dessa tryckmaskiner voro likväl anordnade för taveltryck,
som använder upphöjda mönster. Idealet låg dock i den motsatta riktningen och
uppnåddes genom valsar med graverade mönster. Redan år 1770 hade två engelsmän,
Charles Tavlor och Thomas Walker i Manchester, erhållit patent på en
valstryckmaskin, och femton år därefter uppfann skotten Bell en annan, som uppsattes i Morsey
vid Preston i Lancashire. Huruvida dessa voro av samma slag som den av elsassaren
Oberkampf år 1780 byggda valstryckmaskinen har ej kunnat avgöras. Bredvid dessa
uppfinningar förtjäna även andra nämnas. Sålunda utfördes förbindelsen mellan relief
-valsar av trä och kopparvalsar, i vilka mönstret var graverat, för första gången år
1805 av James Burton på Robert Peels fabrik i Church. En relief valstryckmaskin
utan graverade valsar, kallad plombine, konstruerades redan år 1800 av Ebinger i S:t
Denis i Paris. Under 1800-talet utvecklades tygtrycket till en verklig storindustri i
alla Europas större kulturländer.
Tygtryckningens teknik. Den moderna tygtryckningen arbetar uteslutande med
tryckformar av något slag. Målning för hand eller under användning av schabloner
har numera alldeles kommit ur bruk, emedan dessa metoder giva alltför litet utbyte.
Även användning av den s. k. perrotinen, som mekaniskt eftergör handtryckningen,
förekommer numera sällan, Älla dessa metoder hava till största delen utträngts av
valstryckmaskinen eller »rouleauxen».
Perrotinen, sådan den uppfanns av Perrot i Rouen, har tre eller fyra tryckformar
med upphöjda mönster, som äro insatta i vinkel mot varandra och vilka med ett
måttligt avpassat fjädertryck pressas mot tyget. Formarna matas med färgvalsar och
»kuddar», tyget förskjutes för varje slag framåt ett lika stort stycke som svarar mot
tryckformens bredd och påtryckes samtidigt med tre eller fyra färger. Fig. 596 visar
tryckinrättningen i förenklad form. Tyget rör sig i pilarnas riktning över tre eller fyra
plana gjut järnsplattor, som utgöra tryckytan för perrotinens modell. Modellen P rör
sig tillsammans med sitt underlag r upp och ned. Färgkudden T mottager vid sin
fram- och återgående rörelse färgen från färglådan E genom en färgvals och överför
färgen på tyget. Modellen rör sig därpå tillbaka och under det den mottager ny färg
förskjutes tyget en formbredd, varpå en ny bredd erhåller tryckmönstret. På samma sätt
arbeta de två eller tre andra tryckformarna. Perrotinens produktionsförmåga ligger
betydligt under valstryckmaskinens, och den begagnas därför blott i undantagsfall.
Valstryckmaskinen har genom sin snabba produktion sedan år 1820 nästan
fullständigt undanträngt alla andra tygtryckmaskiner. Tyget genomgår maskinen med en
hastighet av en halv till en m i sekunden. I stället för plana tryckformar med mönster
i relief begagnas i denna maskin graverade kopparvalsar, varigenom det intermittenta
trycket utbytts mot ett kontinuerligt. Av fig. 597 framgår, att tyget ledes omkring en
stor presscylinder av järn, mot vars omkrets ett antal tryckvalsar, var och en med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
