Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Repslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI.
dem till ett helt, ty den skruvformiga lindningen betingar tydligen en större längd av
garnet, ju större dettas avstånd är från axeln. Man vidtog alltså den anordningen, att
garnen upplindades på spolar, vilka uppsattes på en lats (galler), ungefär såsom vid
varpmaskiner är brukligt. Enligt denna princip, ursprungligen framställd av den
engelske sjökaptenen J. Huddart, var den s. k. Helsingörs-spinnmaskinen inrättad.
Huddart erhöll sitt första patent 1793 men förbättrade sedermera sin uppfinning
sålunda, att han lät alla garnen passera genom en skiva med motsvarande antal hål,
an-bragta i koncentriska cirklar (det s. k. registret}, vilka alltså bestämde deras inbördes
läge i den under arbete varande dukten. År 1799 fick Huddart ett nytt patent på
ytterligare förbättringar av sin maskin, och det är från dessa patent, som benämningen
»patenttåg» härleder sig.
Under det att de i en dukt ingående garnen enligt det äldre tillverkningssättet
erhöllo väsentligt olika spänning i följd av förkortningen vid snodden, så att de yttre
garnen utsattes för en sträckning, de inre för en stukning — ett förhållande, som dock
småningom genom tågets begagnande utjämnas — erhålla garnen i ett patenttåg samma
spänning under snodden, i det att varje spole avlindar just så mycket garn som fordras
Fig. 615. Anordning för parallellstyrning av spolarna.
för duktens snodd. Patenttågen måste dock undergå en svag eftersnodd. De olika
ringarnas hål i det ovannämnda registret äro borrade i den vinkel, som de olika
garn-lagren skola bilda mot duktens medellinje, varigenom alla garnen ingå i dukten i det för
hoptvinningen gynnsammaste läget.
Maskinen arbetar sålunda, att från garnrullarna på en stor ramställning utgå
trådarna genom det strax framom belägna registret, genomlöpa ett rör, i vilket de
sammantryckas, samt passera vidare genom ett hjulverk, vilket de lämna som en
sammansnodd dukt för att upptagas av en stor haspel. Hjulverket tjänar till att under olika
snoddvinklar hoptvinna garnen och därigenom giva dukten den önskade graden av
fasthet. De olika graderna av snodd åstadkommas genom ombyte av kugghjul, så att
garnen dragas genom hjulverket hastigare och med mindre snodd, då ett lösare
nummer skall spinnas. Vid tillverkning av kablar och grövre tåg och linor måste iakttagas,
att de senare ej under sammantvinningen erhålla ökad snodd, vilket förhållande skulle
inträda, om de vid den stora skivans omkrets sittande snörspolarna vore fast lagrade
och sålunda snörena snoddes ett varv för varje varv av den stora skivan. För att
undvika en sådan snodd måste spolarna under skivans rotation bibehålla sina inbördes
parallella lägen. För detta ändamål sitta spolarna 1 (fig. 615) i vridbara byglar 3,
vilkas tappar 4 hava en vev 5. Dessa vevar äro lika långa, äro parallella med
varandra samt hava sina vevtappar lagrade i en ring 6, som har lika stor diameter som
den cirkel, i vilken byglarnas delar äro anordnade. Denna ring hålles i sitt ursprungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
