Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Textil- och beklädnadsindustri, av G. Sellergren - Repslageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPSLAGERI.
561
verka detta försättas de små hakarna vid den andra änden i rotation i motsatt
riktning mot den stora haken och återställa sålunda ständigt vad den förra snor upp samt
åstadkomma att dukterna i tåget bibehålla samma snoningsgrad som förut. Denna
andra tvinningsprocedur skulle emellertid, på grund av de ingående parternas grovlek
och styvhet, bliva ganska bristfälligt utförd, om man icke använde en enkel
anordning, benämnd leran eller huvudet (fig. 614), bestående av ett kägelformigt trästycke,
som längs efter sin yta har lika många rännor, som det finnes dukter. Detta trästycke,
som vid slagning av grova tåg är så stort, att det måste uppbäras av en kärra, insättes
emellan dukterna och hindrar dessa att på en längre sträcka genast lägga sig löst
omkring varandra. Sammansnoningen kan endast ske bakom lerans spetsiga ände och
regleras här genom tryckningar och andra
handgrepp av en medföljande arbetare, vilken
även efter behov skjuter leran vidare framåt.
Av blott tre dukter kunna på detta sätt slås
ganska starka trossar, men de grövsta, s. k.
kablar, åstadkommas därigenom, att man
hopslår tre sådana trepartiga trossar eller »kardlar»
till ett. En kabel innnehåller således nio dukter i tre grupper och antalet garn i hela
kabeln bestämmer dess kaliber. För en kabel av t. ex. 20 cm i omkrets hava dukterna
var och en 37 garn, då alltså i hela kabeln ingå 333 garn.
Av det här anförda skulle man kunna tro, att tretalet spelar en stor roll inom
rep-slageriet, men enarådande är det dock ej. Man slår även trossar av fyra dukter, men
högre tal förekomma sällan. Så snart man överger tretalet, blir emellertid en särskild
åtgärd nödig, i det att trossen då måste hava en mellandukt (»själ»). Tre
sammansnodda dukter beröra varandra fullständigt inuti trossen och lämna intet mellanrum,
men redan fyra bilda en ihålig, ej fullt rund tross, enär den ena eller andra dukten
tränger sig in i håligheten. Till fyllande av detta »skadliga rum» och för att hålla alla
dukterna på lika avstånd från tågets axel inlägges således en kärna eller fin mellanpart,
men någon tillökning i styrka får tåget ej genom detta inlägg.
Repslagniug ined maskiner. Leonardo da Vinci har i bild visat en mekanisk
anordning för repslagning, bestående av ett med en vev drivet hjul, som medelst en rem
samtidigt skulle driva tre smärre hjul med krokar vid axlarnas ändar för snodd av tre
strängar eller garn samtidigt. I samma mån garnen snoddes, upplindades de på en
trumma, som genom motvikter höll dem spända under snodden. Teckningen är dock
otydlig och kan förklaras på olika sätt. Det är dock egentligen först i början av 19:e
århundradet, som förbättringar inom repslagningen vidtogos, förnämligast föranledda
av den under det närmast föregående århundradet inträdda starka utvecklingen i
skeppsfarten, vilken ställde så stora fordringar på dessa produkter, att den ej såg sig
i stånd att tillfredsställa behoven utan att även för sin räkning taga i anspråk
maskinarbetet, som just vid denna tid började vinna insteg på det ena arbetsområdet efter
det andra. Det låg i förhållandenas natur, att England härvid måste göra början.
Maskiner för garnspinning till tågvirke konstruerades där av, bland andra, Chapman
i Newcastle (1799), Huddart, Bates (1831), Lang (1831), Author i Glasgow (1837)
m. fl. Württembergaren Mögling tillverkade 1795 rundvävda linor, vilka dock ej vunno
någon framgång. Man kom snart till insikt om det felaktiga i det gamla sättet att
uppdriva samtliga de till en dukt erforderliga gamen till lika längd och därpå sno ihop
36—270536. Uppfinningarnas bok. IX.
Fig. 614. Leran eller huvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
