Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄTTNING. MASKINSÄTTNING.
607
Fig. 664. Sörensens sättmaskin Tacheotype.
piano. De vid anslag utlösta typerna fördes till en s. k. satshylla med samma funktion
som en vinkelhake, där en annan person tog hand om typerna och utslöt raden. Utom
dessa personer krävdes det två för fyllandet av typkanalerna, två för avläggningen av
typerna och en för maskinens drift, alltså tillsammans sju. Den Young-Delcambreska
maskinen kom trots denna oformlighet till
användning i tre tryckerier i Paris, och det
uppges att en prestation av 6 000 typer i timmen
uppnåtts. Dansken Christian Sörensens
upp–finning betecknar en vändpunkt i
sättmaskins-försökens långa historia, då denna utgjordes
av en kombinerad sätt- och avläggningsmaskin.
För ändamålet användes särskilt gjutna typer
med olikartade urtagningar vid ena kanten
för typernas förande till deras rätta plats.
Maskinen, som kallades »Tacheotype», utställdes
vid världsutställningen i Paris 1835, där
Sö-rensen hedrades med guldmedalj; med sin
dagsproduktion av 50 000 satta och avlagda
typer väckte maskinen den största beundran.
Några kommo även i bruk i tryckerier, men
efter Sörensens död 1861 fanns ingen som
kunde sköta den sinnrika maskinen, och dess
öde var beseglat. Den engelske ingenjören
Robert Hattersleys sättmaskin, som kom
i bruk 1859, uppvisade flera betydande
för
bättringar mot flertalet av sina föregångare. Tangentbordet hade samma utseende som på
nutida skrivmaskiner, vinkelhaken, vari typerna samlades, befann sig under ögonen på
sättaren, och hela maskinen var fördelaktigt enkel och lättillgänglig. Den hade dock
svåra nackdelar i form av gummi- och hampsnören för typernas utlösande vid
sättningen. Så användbar var den dock, att den kom i bruk såväl i England som på
kontinenten. Hattersley konstruerade även 1871 en avläggningsmaskin. Engelsmannen
Alexander Frasers sättmaskin liknade mycket Hattersleys. Fraser, som ansåg denna
för dåtidens bästa, hade även utgått från en inköpt Hattersleys maskin i syfte att
konstruera en avläggningsapparat till denna. Vid sina försök att göra Hattersleys maskin
användbar för olika typgrader kom han emellertid fram till vissa förbättringar. Man
kunde med Frasers maskin sätta fem olika typsorter emot endast två på övriga maskiner.
Frasers avläggningsmaskin var byggd på en ny princip, en omvänd form av sättmaskin..
Den som verkställde avläggningen genomläste satsen radvis och tryckte vid varje typ,,
som fördes fram till mekanismen, på motsvarande tangent, varigenom typen kom i sin.
rätta kanal. Frasers
maskiner kommo till
användning i ett flertal
engelska tryckerier; i
»Courirs» tryckeri i
Liverpool voro t. ex. 6
sätt- och 13 avläggnings
-maskiner samtidigt i
Fig. 665. Typer till Sörensens sättmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
