Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
BOKTRYCKERIKONSTEN.
Fig. 678. Sättmaskinen Typograph.
stängerna. År 1908 utsläpptes den
första tvåbokstavs-Typographen i
marknaden. I denna är varje
matrisstång försedd med två olika
bokstavsbilder, vilket ökar
maskinens användbarhet. Den vid övre
ändan befintliga, halvöppna öglan
är här ej längre en fast beståndsdel
av matrisstången utan är lätt
sträckbar för att tillåta, att
matrisen, utan att rubbas från
strängen, kan inställas för gjutning av
såväl den övre som den undre
bokstaven. En förbättring har vidare
införts i form av en anordning,
som låter sättaren genom en
hävstång lyfta matriskorgen.
Härigenom behöver sättaren ej heller
såsom förut varit fallet förrätta
sitt arbete i stående ställning. Den
omständigheten, att alltid samma
matriser användas vid sättningen
i Typographmaskinen, medför en
stark och oregelbunden slitning av
matrissatsen, och man har
övervägt att låta matrisstängerna i
stället gå kretsgång. I Amerika
fördes en Typographmaskin med
dylik konstruktion i marknaden av Linotypebolaget år 1900, benämnd »Linotype
junior». Typograph är näst Linotype den mest spridda sättmaskinen. Genom sin
enklare konstruktion är den mindre ömtålig än andra maskiner.
Ännu en av Mergenthalers medhjälpare, Wilbur Stephen Scudder, utnyttjade
ett av Linotypemaskinens utvecklingsstadier för konstruerandet av en sättmaskin. Han
upptog den av Mergenthaler tidigare prövade idén med matrisstänger med flera
bokstavsbilder; han ville skapa en maskin »så enkel och billig som Typograph och dock så
produktionskraftig som Linotype». Resultatet var sättmaskinen Monoline, färdig 1893.
Matrisstavarna äro indelade i 8 serier med 12 olika bokstavsbilder eller tecken i varje.
För att kunna genomföra detta indelade Scudder med framgång de förefintliga
bokstäverna och tecknen efter deras bredd och reducerade antalet bredder till 8 olika. I övre
ändan äro matrisstavarna försedda med en hake, som tjänar till att föra dem till
avläggningsmekanismen. Vid anslaget på en tangent löses matrisen och nedfaller i
samlaren, varvid den genom en hållare bringas i det höj dläge, att just den ifrågavarande av
de 12 bokstavsbilderna på matrisstången kommer i radläget. Utslutningskilar liknande de
i Linotype sättas efter orden. På grund av en av Linotypebolaget väckt patentprocess
förlädes tillverkningen av Monolinemaskinen till Canada, där över 1 200 maskiner
byggdes. Även på den europeiska kontinenten öppnades filialfabriker. Tack vare sitt låga pris
— omkring hälften av det för en Linotype •—• blev Monoline inom kort införd i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
