Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄTTNING. MASKINSÄTTNING.
617
Fig. 679. Intertype.
europeiska länder. Dess användning var dock begränsad till blott den enklaste verksats.
Medan rivalerna Linotype och Typograph kunde övergå till flerbokstavsmatriser, var
Monoline genom matrisstavarna användbar blott för de enklaste arbetena, och i
fortsättningen försvårade detta maskinens vidare spridning. År 1906 framkom i Amerika den
nya amerikanska Monoline, konstruerad av prof. Mc Namara. Denna var i flera väsentliga
drag betydligt enklare än den äldre modellen. Den tyska fabriken inledde emellertid en
patentprocess om den nya maskinen, med påföljd att den blev utestängd från Tyskland.
Kort därefter inställde den österrikiska Monolinefabriken sin verksamhet, följd av den
tyska år 1911. Sedermera byggde konstruktören av Monoline en sättmaskin enligt
Lino-typesystem, kallad Intertype, som skildras nedan.
Utlöpandet av Mergenthalers patenter lämnade vägen fri för fortsatt byggande av
radgjutningsmaskiner. En av dessa nykonstruktioner var Victorline, som började
tillverkas år 1909. Den liknade i mångt och mycket Linotype, men hade 104 tangenter i
stället för 90; för ett antal logotyper funnos även tangenter. Priset var betydligt billigare,
och ett icke ringa antal kom i bruk. Det slutade emellertid med att Linotypebolaget
inköpte bolaget som byggde maskinen. I samverkan med flera andra konstruktörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
