Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
BOKTRYCKERIKONSTEN.
byggde W. S. Scudder Intertype-masVinen. I syfte att med denna maskin så långt tekniskt
möjligt var avhjälpa de brister, som ännu vidlådde Linotype, utsändes till alla med
sättmaskiner arbetande tryckerier sakkunniga, som av såväl ägare som sättare inhämtade
svar på förfrågningar. Intertype blev väl mottagen av fackmännen; den är numera spridd
till de flesta länder. År 1921 fördes i marknaden en ny radgjutningsmaskin för speciellt
ändamål, Ludlow, som bygges av en firma i Chicago. Den är en ren gjutmaskin.
Matriserna likna Linotypemaskinens och ligga i kaster. Sättaren anbringar för hand
matriserna i en ställbar ram, utsluter dem på den erforderliga bredden och insätter
ramen i gjutmaskinen. Matriserna avläggas härefter för att vara till hands för sättning
av nya rader. Maskinen gjuter rader upp till 72 punkters kägel och användes med
särskild fördel till gjutning av titelrader i kataloger, annonser, priskuranter o. dyl.
Ett tryckeri kan härigenom förse sig med behövliga rader och slipper lägga sig till med
ett utrymmeskrävande förråd av titeltyper. I synnerhet i Amerika och England har
Ludlow redan vunnit vidsträckt spridning.
Sättmaskiner för gjutning av lösa typer. Jämte de många försöken att begagna
färdiga boktryckstyper till mekanisk sättframställning började man under 1870-talet
pröva en annan princip. De dittills konstruerade satsmaskinerna hade visserligen mer eller
mindre väl realiserat den mekaniska sättningens problem, men svårigheterna i typernas
avläggning hade de ej lyckats övervinna, och på den punkten visade det sig slutligen,
att sättmaskinens problem måste lösas på ett annat sätt. Den väg, man nu slog in
på, förutsatte visserligen användandet av typer, men dessa skulle gjutas i en med
sättmaskinen kombinerad gjutmaskin. Efter mer än trettioårigt arbete hade
sätt-maskinsproblemet definitivt fått en ny lösning, som trots radgjutningsmaskinernas
överväldigande utbredning kunde hävda sin plats och vinna nya arbetsfält åt
sätt-maskinerna.
Den första maskinen av denna art konstruerades av amerikanaren Charles Samuel
Westcott år 1871. I denna voro matriserna fästa vid hävstänger såsom i en skrivmaskin.
Genom tangentanslag fördes matrisen till en centralpunkt, där den pressades mot
gjut-instrumentet, medan typens gjutning ägde rum. Under det matrisen återgick till sin
utgångspunkt, fördes den regelrätt gjutna typen till en samlingsmekanism. Radens
ut-slutning måste verkställas av ännu en sättare. Produktionsförmågan hos denna av
tvenne sättare betjänade maskin har angivits till 30 typer i minuten. Någon framgång
beskärdes dock ej Westcotts maskin, som genom sin komplicerade konstruktion
betingade ett högt pris. Redan år 1863 sökte den berömde fysikern Siemens konstruera en
sättmaskin, vari en perforerad remsa, framställd efter manuskriptet, påverkade
sätt-mekanismen. Samma idé begagnades av en engelsk boktryckare och tidningsförläggare,
Dr Mackie, vilken 1867 väckte stor uppmärksamhet genom sin
»ångtypsättnings-maskin», varav 14 stycken voro i gång i hans tryckeri. I denna maskin var det emellertid
färdiga typer som sattes. För gjutning av lösa typer togs den perforerade pappersremsan
i bruk av ett konsortium av tre uppfinnare, bland vilka George A. Goodson i
Minnea-polis var den ledande. Deras maskin, Graphotype, var färdig år 1893. Den utgjordes
egentligen av tre olika maskiner, en skrivmaskin, en perforermaskin och en gjutmaskin.
Manuskriptet avskrevs på skrivmaskinen, med vilken perforerapparaten stod i
förbindelse på elektrisk väg. Bokstäverna voro inrättade i ett system av sex bredder, och den
behövliga utslutningen markerades vid utskrivningen med ledning av visare, som
an-gåvo de skrivna bokstävernas utrymme i raden. I gjutmaskinen angåvo remsans perfo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
