Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Sättning - Maskinsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
BOKTRYCKERIKONSTEN.
han avbryter då raden och trycker på en viss tangent, som sätter en räknemekanism i
rörelse. Denna är till det yttre en cylinder, anbragt ovanför nyssnämnda vågräta skala.
Cylinderns yta är indelad i 20 vågräta och 72 lodräta fält, som varje innehåller ett bråktal
(3/7,5/9 etc.), och framför’denna befinner sig en rörlig visare, vilken för var gång
mellan-rumstangenten tryckes ned automatiskt höjes ett fält uppåt. Vid anslaget på den
nyssnämnda gröna tangenten roterar den cylindriska skalan ett större eller mindre stycke,
och då den åter står stilla anger det bråktal, som visaren pekar på, det antal enheter eller
delar av enheter, som skall fördelas på radens mellanrumstyper för att denna skall uppnå
radbredden. Sättaren har blott att trycka ned de till bråktalet svarande tangenterna,
varigenom den rätta utslutningen instämplas på remsan. Varje bokstav, tecken och
siffra i de olika käglarna har i Monotype en bredd av ett visst antal enheter;
ordmellanrummet är vid anslaget 4 dylika enheter. På detta enhetssystem grundar sig
utslutnings-anordningen. Den färdigperforerade remsan insättes i den sinnrikt konstruerade
gjut-maskinen, en självständig maskin som har särskild betjäning. Häri passerar
pappers-bandet över en fast cylinder, som är försedd med samma antal hål (31), som
skrivappa-raten har stålstift för bandets perforering. Bandet går i gjutmaskinen i motsatt riktning
mot i skrivapparaten. Hålen i cylindern äro mynningar till luftkanaler; en pump pressar
genom en smal ränna komprimerad luft emot bandet, och för var gång de inslagna hålen
befinna sig över luftkanalerna, strömmar luft ut i vissa kanaler. Matriserna befinna sig
i en matrisram; de ha på ena sidan bokstavsbilden instansad, på den motsatta däremot
ett koniskt hål, vari ett stift vid gjutningen griper in och säkrar matrisens rätta ställning
ovanför gjutöppningen. Matrisramen hänger med bildsidan nedåt och löper fram och
tillbaka, kors och tvärs med stor hastighet, allteftersom den komprimerade luften anger
inställning av en viss matris. I det ögonblick, matrisramen med en viss matris står stilla
ovanför gjutöppningen, pressas en stråle flytande typmetall emot matrisen.
Gjutinstru-mentets tvenne sidor för kägelstorleken och den ena sidan för typtjockleken äro fasta,
varemot den yttre väggen för den senare inställes för varje särskild typtjocklek.
Omedelbart efter gjutningen avputsas typerna av knivar, utstötas en och en samt samlas i ett
skepp. Monotypemaskinens fördelar framför andra system hänför sig till framställning
av komplicerade satsarbeten, såsom kataloger, ordböcker och framförallt tabeller. Dessa
arbeten kunna med radgjutningsmaskiner utföras endast med stor omständi ghet, delvis
kunna de alls icke utföras. En vidare fördel med Monotype är, att för nytryckning av ett
arbete endast den perforerade remsan behöver sparas, medan då satsen framställts
med radgjutningsmaskin antingen nysättning måste ske eller hela satsen bevaras på
lager efter första upplagan. En av de ungerska ingenjörerna Rozar och Meray
konstruerad sättmaskin Electrotypograph liknade Monotype till principen, ehuru konstruktionen
skilde sig bl. a. däri, att en person skulle kunna betjäna såväl skriv- som gjutmaskinen.
När maskinen framträdde i slutet av 1880-talet, väckte den stor sensation i pressen, ej
minst av den anledning, att hålkombinationerna i den perforerade remsan motsvarade
telegraftecknen enligt system Baudot, varigenom det skulle vara möjligt att telegrafiskt
återge satsen till apparater på andra orter. Maskinen skrev, förutom på en remsa för
gjutmaskinen, även synlig skrift för att låta sättaren kontrollera satsen. Utslutningen
räknades automatiskt av ett räkneverk och angavs genom tangentanslag i början av
raden, ej i slutet såsom på Monotype, varigenom bokstäverna kunde gjutas i den
ordning de anslagits i skrivapparaten. Gjutmaskinen var konstruerad som en
komplett-gjutningsmaskin och arbetade med 90 matriser, vid blandad sättning med 180. Matriserna
voro fastsatta vid ringar, vardera innehållande 6 dylika. Inställningen av matriserna för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
