Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Tryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
BOKTRYCKERIKONSTEN.
för tryckning av upplagor; där den numera begagnas är det uteslutande för utförande av
korrekturavdrag och andra provtryck. Härtill är den även väl användbar.
Kolumnerna behöva blott, på enklaste sätt »utbundna», skjutas ut på det som ett fristående
bord lätt tillgängliga fundamentet. Då digeln rör sig lodrätt uppifrån och nedåt, riskerar
man ej att satsen »lägger sig», såsom det gärna inträffar i korrekturpressar med
cylinderkonstruktion. I handpressen kan i regel tryckas papper i »post»-format 46 x 59 cm.
Särskilt kraftigt konstruerade handpressar begagnas i klichéanstalterna för utförande
av provtryck i en eller flera färger.
Fig. 686. Phönix digelpress.
Digelpressar. Den första digelpressen var egentligen den press, som Friedrich
König först byggde (1810). Olikheten med handpressen låg däri, att den var försedd
med färgverk, varigenom färgens uppdragande med handvals bortföll, och att
formens fram- och
tillbakagå-ende rörelse, färgvalsarnas
rörelse samt själva
trycket skedde med
maskinkraft. En liknande
konstruktion hade den
nyssnämnda »Skandinaviapres-sen» och ett flertal andra
pressar. I mitten av
1850-talet framträdde
digelpressen i sin numera begagnade
form. Som uppfinnare av
digelpressar må nämnas
amerikanarna Geo P.
Gor-don (1855), Fr. O. Degener
och F. M. Weiler (1857)
samt J. M. Gally (1869).
Digelpressarnas stora
spridning inom kort tid var att
tillskriva behovet av en
press, varmed mindre
tryckalster för affärslivet lätt och
hastigt kunde framställas.
De av Degener och Weiler konstruerade »Liberty»-pressarna ha fundament och digel
rörliga kring en gemensam axel. De möta varandra därför vid tryckningen liksom då
man fäller igen en bok. Formens infärgning sker med ett färgverk, bestående av en
rund, plan skiva, på vilken färgen utrives innan den överföres till formen medelst ett
antal rörliga valsar. Libertypressarna ha nått en enormt stor spridning över hela
världen. Deras fördelar äro prisbillighet, ringa kraftåtgång och ett lätt tillgängligt
fundament. De lämpa sig särskilt väl för tryckning av mindre accidenser, för vilka det ej
fordras större tryckstyrka eller särskilt god färgförrivning.
Digelpressar enligt amerikanaren Gallys modell ha fundamentet fast; digeln rör
sig från sin i det närmaste vågräta ställning först i en rullande rörelse till lodrät ställning
och glider därefter fram mot fundamentet. Under maskinens gång står digeln stilla ett
ögonblick för att underlätta arkets iläggning. På digelns baksida, alltså åt den sida där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
