Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Huvuddragen av boktryckerihistorien - Tiden 1500—1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
BOKTRYCKERIKONSTEN.
av tryckeriet med sådan framgång, att detta småningom blev ett av de största i Europa.
Verksamhetens omfattning, betydenheten hos de utgivna skrifterna och hans framstående
yrkesskicklighet gjorde honom till en europeisk ryktbarhet. Böckerna, han utgav från
sin press, omfattade de mest skilda ämnen: vetenskap, historia, juridik, kyrkofädernas
skrifter, grekiska och latinska klassiker och böcker på hebreiska. Många voro rikt
illustrerade, och samtliga präglades av stor omsorg och skicklighet i det typografiska
utförandet. Hans största arbete, polyglottbibeln på 4 språk och i 8 folioband, drog 4 år
att trycka. År 1570 fick han av Filip II titeln »Prototypographus» och ensamrätt att trycka
mässböcker, breviarier o. dyl. Efter Plantins död fortsattes tryckeriet med samma höga
standard av hans svärson Jean Moretus och sedermera till 1674 av dennes son och
sonson. Efter denna tid förlorade tryckeriet i betydenhet och producerade
företrädesvis liturgiska böcker. År 1876 förvärvades hela tryckeriet med all inredning
av staden Antwerpen och är bevarat såsom museum; det utgör nu en stämningsfull
och instruktiv bild av ett tryckeri från en glansfull period i boktryckerikonstens
historia.
Under 1600-talet nådde smaken för böcker av små dimensioner sin kulmen i de
böcker i dwodes-format, med vilka namnet Elzevir är förbundet. Denna smak uppkom
huvudsakligen genom Elzevirebnas verksamhet, en familj, som ungefär ett sekel drev
tryckeri och bokförlag i Leyden, Amsterdam och åtskilliga andra städer. Ursprunget
till denna dynasti går tillbaka till år 1583, då Louis Elzevir inflyttade från Louvain
till Leyden och där började bokutgivning. Men det är först 1626, som släkten vinner
berömmelse genom Louis’ son Bonaventura och dennes brorson Abraham. Sedan
dessa förvärvat ett eget tryckeri, specialiserade de sig på utgivandet av de karakteristiska
små volymerna, som, tryckta med små men klara och skarpa typer, väckte stor
förtjusning överallt. Till att börja med utgåvos klassikerupplagor, men sedermera även andra
författares arbeten. År 1652 övergick affären till Jan och Daniel Elzevir men flyttades
av den sistnämnde till Amsterdam år 1655. Allt som allt voro femton medlemmar av
släkten Elzevir verksamma som boktryckare eller bokförläggare.
Under förra delen av 1500-talet voro Wynkyn de Worde och Richard Pynson de
främsta boktryckarna i England. Antalet av de verk, som utgingo från de engelska
pres-sarna, var emellertid icke stort. Det ställde sig fördelaktigare att införa böcker från
utlandet, och en del boktryckare i andra länder började trycka böcker speciellt för den engelska
marknaden. Majoriteten av dessa böcker var liturgiska verk. Under Elisabets regering
inträdde dock en enorm ökning i den inhemska bokframställningen. Dikter, skådespel,
översättningar från latin, franska och italienska språken, reseskildringar, filosofiska och
teologiska arbeten utgåvos i rask följd; några större boktryckarenamn äro dock knappast
att nämna i jämförelse med kontinentens. Ur typografisk synpunkt höjde sig John Day,
verksam 1546—84, betydligt över de andra. Day lät skära flera nya typsorter, vilka
åstadkommo att de götiska typerna allmänt fingo vika för antikvatyperna i den engelska
typografien. Thomas Roycroft tryckte under åren 1654—57 en polyglottbibel på nio
språk, i sex foliovolymer. Den av William Caslon år 1722 tecknade antikvatypen med
tillhörande kursiv betydde ett rikt tillskott till den engelska typografien, och ända fram
till slutet av århundradet kommo hans typer nästan uteslutande till användning i mera
betydande böcker. John Baskerville i Birmingham började sedan sin verksamhet som
stilgjutare och boktryckare år 1757 med en kvartoupplaga av Virgilius. Sedermera utgav
han bönböcker och biblar i mönstergillt utförande. Hans typer vunno största erkännande,
men de kunde ej vinna nämnvärt insteg i tryckerierna, då Caslons typer redan vunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
