Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Huvuddragen av boktryckerihistorien - Tiden 1500—1800 - Tiden efter år 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUVUDDRAGEN AV BOKTRYCKERIHISTORIEN. TIDEN EFTER ÅR 1800.
651
fotfäste. Baskerville ägnade särskilt omsorg åt tillverkningen av papperet och
tryckfärgen till sina arbeten och konstruerade själv sin tryckpress, för att typerna skulle komma
till sin fulla rätt. Han blev med skäl ställd vid sidan av Bodoni och Didoterna såsom
en typografiens mästare under 18:e århundradet.
Tiden efter år 1800.
Vid det 19:e århundradets ingång skilde sig framställningsmetoderna inom
bok-trycksfacket ej i någon väsentlig grad från dem som tillämpats under de tre föregående
århundradena. Förbättringar av tryckpressen hade möjliggjort ett något snabbare
arbete med uppbjudande av mindre kraft, men tillvägagångssättet var i stort sett
detsamma. Papperet tillverkades ännu för hand, varje ark särskilt. Typerna sattes en och
en, likaledes för hand, på samma sätt som då konsten var ung. Så mycket mera
genomgripande voro de omvandlingar, som åstadkommos genom de stora uppfinningarna i
början av 1800-talet. Den av järn tillverkade handpressen, visserligen i sig själv ett
väldigt framsteg i jämförelse med den dittills begagnade av trä, var därvid av ringa
betydelse. Den kom också för sent. Däremot bragtes produktionen i pressen upp till den
fyrdubbla genom den av tysken König uppfunna snällpressen, vilken genast
respektfullt blev kallad »maskin» till skillnad från den gamla »pressen». Papperstillverkningen
undergick en fullständig omvandling genom den av fransmannen Robert uppfunna
pappersmaskinen, ur vilken papperet löpte som ett »ändlöst» band. Någon tid förut
firade träsnittskonsten sin pånyttfödelse, tillämpad i en på sätt och vis helt ny form.
Härom gjorde sig särskilt engelsmannen Bewick förtjänt. Det av honom utarbetade
förfaringssättet gav bilder liknande kopparsticket. Därmed hade boktryckaren ånyo
fått möjlighet att illustrera arbetena med bilder, tryckta samtidigt med texten. De
illustrerade tidningarna gjorde nu sitt första segertåg genom världen. Ett viktigt
hjälpmedel till billigt och snabbt mångfaldigande av tryckformar erhöll boktryckaren i
stereotypien. Litografiens uppfinnande genom Senefelder blev närmast utan
inflytande på bokens framställning. Däremot väcktes åter intresset för illustrering av
böcker bland framstående konstnärer. Med andra hälften av 19:e århundradet inbröt
en tid, som i rask följd medförde tekniska framsteg av genomgripande betydelse såväl
inom boktryckerikonsten som inom alla andra grafiska branscher. Den av Daguerre
och Niepce uppfunna fotografien frigavs av den franska staten till allmänt utnyttjande
år 1839. Detta ledde till uppkomsten av de fotomekaniska reproduktionsmetoderna,
vilka sedermera utvecklats till den allra största mångfaldighet. Den av ryske kejsaren
år 1840 åt alla folk frigivna galvanoplastiken, uppfunnen av tysken Jacobi i Dorpat,
blev likaledes ett oumbärligt hjälpmedel för stilgjutare, boktryckare, kopparstickare
o. s. v. Medelst litografien framställde man utmärkta färgillustrationer för medicinska,
konstnärliga och andra ändamål. För varje specialgren av de grafiska konsterna
upp-funnos särskilt konstruerade tryckpressar och hjälpmaskiner. Inemot slutet av
1800-talet hade man i detta hänseende i det närmaste uppnått fullkomlighetens stadium.
Maskinsättningens problem, som så länge trotsade uppfinnarna, löstes på flerfaldiga,
beundransvärda sätt, och sättmaskinerna togos i bruk ej endast för textsättning, utan
för utförande av tabell-, rubrik- och annonssats. En av maskinsättningsteknikens
senaste triumfer är dess ibruktagande för sättning av kinesiska språket, vilket dock
givetvis ej varit möjligt utan en reform av skriftsystemet. För bokillustreringen såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
