Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Boktryckerikonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
BOKTRYCKERIKONSTEN.
denna första period äro i regel tryckta i litet kvartoformat; titelsidorna prydas av
träsnitt med rikliga ornamenteringar och allegoriska framställningar. För tryckandet av det
stora verket Gustav Vasas bibel träffades redan 1534 vissa förberedelser. Som
överinseendet över redigeringen låg i ärkebiskopens händer, beslöts att förlägga tryckningen
till Uppsala. Det kungliga tryckeriet var ej heller tillräckligt rustat för ett så stort och
krävande arbete, utan en boktryckare måste inkallas utifrån med nytt typ- och
illustrationsmaterial. Valet föll, såsom förut nämnts, på Georg Richolff d. y., och han infann
sig år 1539 i Uppsala. Bibeln omfattar sex avdelningar, tillsammans 762 blad i folio.
Verket prydes av vackra anfanger med figurframställningar och växtornament,
titelramar och helsidesillustrationer m. m.; även typografiskt är det ett synnerligen
förnämligt verk. I slutet av år 1541 har kungliga tryckeriet åter förlagts till Stockholm, och
Richolff har återvänt till Lübeck. Under åren 1543—75 är Amund Laurentsson
föreståndare för tryckeriet. Han utförde under denna tid ett 90-tal böcker förutom ett antal
kungliga förordningar, cirkulär o. dyl. Böckerna utgjordes av teologisk litteratur, böcker
på finska samt politiska skrifter. Laurentsson använde i ett fåtal tryck antikvatyper,
första gången i en år 1559 utgiven dikt. I övrigt begagnades endast fraktur- och
schwa-bachtyper. Första gången en kursivtyp användes i större utsträckning var i en bok av
Erasmus Roterdamus från 1571. Efter Laurentssons död 1575 var Torbjörn
Tide-mansson kunglig boktryckare, tillika med att han var klockare i Storkyrkan. Han
omtalas dessutom som pappersmakare redan 1548; han var då antagligen föreståndare
för den av Gustav Vasa anlagda papperskvarnen i Norrström. Bland de av honom
utförda sju verken är att nämna Johan IILs »röda bok». Efterträdaren hette Anders
Torstensson, vilken tryckte huvudsakligen skolböcker. Enligt anteckningar skall
Johan III ha umgåtts med planer på att inkalla en boktryckare med goda stilar, även
grekiska och hebreiska, samt tryckeriarbetare och korrektorer. En boktryckare synes
även ha anlänt till Stockholm från Antwerpen 1578, och man har antagit att han
tryckt katolska propagandaskrifter och Canisius katolska, till svenska översatta katekes,
som år 1580 utdelades i Stockholm i 1 500 exemplar. På kallelse av Johan III
inflyttade Andreas Gütterwitz, förut boktryckare i Rostock och Köpenhamn, år 1582.
Han var verksam som kunglig boktryckare till sin död år 1610 och utförde
sammanlagt ett 150-tal böcker jämte mindre skrifter, offentliga kungörelser och förordningar.
Böckerna äro huvudsakligen av teologisk och politisk art, såsom Karl IX:s och
ärkebiskop Olaus Martinis stridsskrifter rörande kalvinismen samt dylika, som hänföra sig
till striderna mellan hertig Karl och Sigismund. Gutterwitz tryckte även
astronomiska och medicinska skrifter, särskilt pestskrifter, samt flera almanackor, av vilka den
första utkom 1584. Upplandslagen 1607, i folioformat, är även utförd av honom.
Vid 1600-talets ingång är endast det av Gutterwitz ledda kungl. tryckeriet i gång.
Inom kort, och isynnerhet efter Gustav II Adolfs uppstigande på tronen, inträder en viss
livlighet åter på detta område. I Stockholm inrättas flera nya tryckerier, och samtidigt
äro flera boktryckare verksamma, som innehava privilegium som kungl. boktryckare. I
Uppsala upprättades 1613 ett akademiskt boktryckeri, i Åbo 1642 och i Lund 1668.
Några av gymnasiestäderna erhöllo även under början av århundradet egna tryckerier,
ehuru deras verksamhet icke blev betydande. För den nya svenska bibelupplaga, som
planerades redan på Uppsala möte 1593, erhöll boktryckaren Amund Olofsson Helsing
anslag till inköp av typer och papper. Han kom emellertid aldrig att trycka bibeln, men
från hans tryckeri utgingo Nya testamentet av 1605 samt flera lagböcker. Hans tryckeri
övergick till tysken Ignatius Meurer. Gutterwitz efterträdare som kunglig boktryckare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
