Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Boktryckerikonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERIKONSTEN I SVERIGE.
659
var Christoffer Reusner, inkallad av Karl IX från Rostock. Hans främsta tryckverk
äro flera av Messenius’ arbeten, Tegels Gustav I:s historia och kyrkliga böcker på finska
språket. Reusner hade även erhållit privilegium att hålla öppen boklåda men kom
härigenom i konflikt med bokbindarna och utsattes för en del andra trakasserier från övriga
boktryckare, varför han flyttade till Reval, där han blev gymnasieboktryckare. Hans
verksamhet i Stockholm sträckte sig från 1611 till 1635. Den nya bibelupplagan trycktes av
Olof Olofsson Hels ing; den förelåg färdig år 1618. Samma år fick Sverige sitt första
inhemska stilgjuteri, som förestods av den från Holland inkallade stilgjutaren Peter van
Selow. Vid sidan av denna verksamhet drev van Selow även boktryckeri. En betydande
boktryckeri- och bokförlagsrörelse drevs under åren 1613—72 i Stockholm av tysken
Ignatius Meurer, vilken innehade privilegium som kunglig boktryckare. Han utgav
teologiska och historiska verk, skolböcker, uppbyggelse- och förströelselitteratur. Den
första tidningen i Sverige, Ordinari Post Tijdender, vilkens tidigaste kända nummer datera
sig från 1645, trycktes också av Meurer. Mest framstående i 1600-talets svenska
boktryckerihistoria voro medlemmarna av familjen Keyser. Den äldste Keyser, Henrik
Keyser I, var av tysk härkomst och verkade i Stockholm från 1633. Han tryckte
lagböcker, skolböcker och religiös litteratur, bland vilka märkas flera i mönstergill
typografisk utstyrsel. Ett mycket framstående arbete var den första svenska vapenboken,
tryckt 1650, illustrerad med kopparstick och träsnitt. Hans son Henrik Keyser II erhöll
rätt att övertaga tryckeriet först sedan han gått läroår i sitt eget tryckeri och av sina
egna gesäller erhållit mästarbrev, men bragte sedermera tryckeriet till ställningen som den
tidens främsta ilandet. Han var även verksam som stilgjutare. Företrädesvis utgingo från
hans press religiösa verk; den stora Karl XII:s bibel påbörjades av honom, ehuru den
fullbordades först efter hans död av tryckeriets faktor J. E. Balduin. Ett betydande
tryckeri var även det av en tysk bokhandlare och förläggare Burchardi år 1693 anlagda.
Med nya och vackra typer, införskrivna från Tyskland, utförde han bl. a. ett antal
psalm-boksupplagor. I Uppsala fanns under 1500-talet ingen boktryckare sedan Richolff avslutat
Gustav Vasas bibel år 1541. Först år 1613 inrättades ett till universitetet knutet
boktryckeri, vilket förestods av Eskil Mattsson. Från år 1661 var Henrik Cürio akademisk
boktryckare. Han har bl. a. tryckt de två första delarna av Rudbecks Atlanticå. Vid
branden 1702 ödelädes även tryckeriet. Sedan 1685, då Curio avsattes som akademisk
boktryckare, innehades sysslan av Henrik Keyser II, som inrättade en filial i staden av
sitt Stockholmstryckeri. Västerås fick tryckeri 1621 genom biskop Johannes Rudbeckius"
tillskyndelse. Det ägdes av Olof Olofsson Helsing, vilken emellertid redan 1624 måste
avträda tryckeriet till domkapitlet. Stilförrådet kompletterades av Rudbeckius genom
beställningar hos Peter van Selow. Bland övriga stiftsstäder, som i början av 1600-talet
erhöllo tryckerier, voro: Strängnäs (1622), Kalmar (1626) och Linköping (1636).
Göteborgs förste boktryckare var Amund Nilsson Grefwe, som kallats dit såsom gymnasiets
boktryckare 1650. Under åren 1666—85 drev Per Brahe d. y. ett tryckeri på Visingsö,
vilket förestods av tysken Johan Kankel. Där trycktes sammanlagt ett 50-tal tryck, dels
större historiska verk och reseskildringar, dels gratulationsdikter, liktal och andra smärre
tillfällighetstryck, av vilka flera äro författade av Kankel. Visingsötrycken äro numera
sällsynta och eftersökta böcker. Vid reduktionen torde tryckeriet ha övergått i Kankels
ägo, och efter dennes död såldes det och flyttades 1688 till Jönköping.
Under 1700-talet märkes främst boktryckaren och stilgjutaren Peter Momma, som i
Holland studerat stilgjuterikonsten och efter hemkomsten nyutrustade kungl.
boktryckeriet. Momma var den förste svensk, som drev stilgjuteriverksamhet i egentlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
