Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Boktryckerikonsten, av Bertil Oldenburg - Boktryckerikonsten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
ROKTRYCKERIKONSTEN.
mening. Sekreteraren i Bergskollegium Henrik Fougt ansökte år 1763 om privilegium
på ett av honom uppfunnet sätt att trycka musiknoter med lösa typer, vilka hade
utseendet av att vara stuckna i koppar. Härav blev dock intet; han sökte även införa nya
antikvatyper och må omnämnas som en man som prövat på förbättringar. I 1700-talets
senaste decennium började antikvatyperna uttränga frakturen i det svenska boktrycket.
Härtill bidrog, att K. M:t beviljade tullfrihet i 4 år på »stilar av Didotska och senare
tyska inv en tioner». Johan Petter Lindhs förut i Örebro drivna tryckeri övergick genom
köp år 1821 till överdirektören Per Adolf Norstedt, som år 1823 förändrade firmanamnet
till P. A. Norstedt & Söner. Med verksamheten var även förenat ett mindre stilgjuteri.
Redan 1823 övertog firman arrendet av K. Vetenskapsakademiens rätt att trycka och
utgiva almanackor och kalendrar, och tio år senare antogs Norstedt & Söner till Kungl.
Boktryckeri. Ar 1832 hade verksamheten förlagts till fastigheten på Riddarholmen. Jämte
tryckerirörelsen började firman redan tidigt förlägga mindre skrifter, och isynnerhet
från början av 1840-talet utökades förlaget med framstående skriftställares arbeten,
lärda samfunds handlingar, skolböcker m. m. I typografiskt hänseende har firman
Norstedts arbeten alltid stått bland de främsta i sin tid. Stilgjuteriverksamheten har
utvecklats till en av landets största. Lars Johan Hierta inköpte för utgivandet av
Aftonbladet år 1829 ett tryckeri, varmed förenades förlagsverksamhet. Mångsidigt verksam
som Hierta var, införde han ett flertal förbättringar i boktryckerikonstens utövning. Han
inrättade 1834 ett stilgjuteri med gjutmaskiner av Brandts nya konstruktion, inköpte
en stereotyperingsmetod av Didot i Paris, anlade en tryckfärgsfabrik o. s. v. Zacharias
Hæggström övertog 1815 det av honom och A. M. Strinnholm 1813 grundade tryckeriet
och började snart utveckla en för sin tid stor förlagsverksamhet, isynnerhet med
läroböcker. Sonen Iwar Hæggström övertog 1863 tryckeriet av fadern och utrustade det
helt med ny materiel. Han tryckte bl. a. Ny Illustrerad Tidning från dess början och vann
även i övrigt anseende för typografiskt välvårdade arbeten. Faktor Johan Beckman
övertog år 1847 en del av L. J. Hiertas tryckeri. Det ärvdes 1872 av sonen K. L. Beckman,
som ytterligare utvidgade tryckeriet och försåg det med nya typförråd. År 1855 anlade
greve P. A. Sparre ett mindre tryckeri för utförandet av de första svenska irimärkena.
Tryckeriet ägde bestånd till 1870, då det inköptes av postverket. Centraltryckeriet
an-lades år 1874 av ett bolag, som i den efter dåtida mått palatslika byggnaden vid
nuvarande Vasagatan skulle bedriva bok- och stentryckerirörelse, stilgjuteri, bokbinderi och
bokförlag. Företaget inköptes 1881 av A. L. Normans Boktryckeri-aktiebolag, men
namnet Centraltryckeriet kom sedermera åter till användning. Verksamheten har
huvudsakligen varit inriktad på bok-, tidskrifts- och merkantiltryck. Bokhandlaren Albert
Bonnier inköpte det Hörbergska boktryckeriet 1856 för tryckningen av egna
förlagsartiklar. I Uppsala grundades ett tryckeri 1882 av P. Almqvist och J. Wiksell
genom förvärv av ett äldre tryckeri. Från år 1910, då utgivningsrätten till almanackor
förvärvats av Almqvist & Wiksells Boktryckeriaktiebolag, har verksamheten blivit
bland landets mera betydande och omfattar numera även bokförlag. I Lund övertog
dansken Carl Gustaf Berling ett därstädes befintligt tryckeri och antogs till
akademiens boktryckare. Med tryckeriet förenades år 1837 ett stilgjuteri och sedermera även
ster eotypgj uteri.
Boktryckeriverksamheten fick i Sverige liksom i alla övriga kulturländer ett
alltjämt ökat uppsving under 1800-talet. De stora tekniska framstegen — uppfinnandet av
maskinpressen och sättmaskinerna, konstruerandet av rotationspressarna, framstegen i
pappersfabrikation och reproduktionsmetoder — allt detta förde boktryckeriyrket fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
