Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Negativprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK.
769), varå plåtkänslighet och relativ öppning äro angivna, kan man fastställa den
riktiga exponeringstiden.
Vid plåtens eller filmens exponering omvandlas bromsilvret i en lättare reducerbar
form. Det uppstår därvid en osynlig s. k. latent ljusbild, vars natur ännu icke är fullt
utredd, och som först genom behandling med en framkallare blir synlig.
Fig. 768. Ica-Diaphot.
Optisk exponeringsmätare.
Fig. 769. Wynnes »Infallible»
Exposure Meter. Kemisk
exponeringsmätare.
Plåtens framkallning och fixering. Framkallningen har till uppgift att till
metalliskt silver reducera det av ljuset påverkade bromsilvret, varigenom den latenta bilden
blir synlig; fixeringens uppgift är att avlägsna det icke reducerade bromsilvret, så att
plåten blir ljusbeständig.
Framkallningslösningen innehåller ett reducerande ämne, vars reducerande
förmåga är så avstämd, att det endast reducerar det av ljuset påverkade bromsilvret, men
lämnar det övriga oförändrat.
Av framkallningsämnen finnes ett stort antal. De flesta äro organiska substanser
och tillhöra i kemiskt avseende bensol- eller naftalinderivaterna, d. v. s. de kunna
härledas från bensol, C6H6, eller naftalin, C10H8. För att ett dylikt derivat skall verka
reducerande på det belysta bromsilvret, måste det innehålla vissa atomgrupper, s. k.
»verksamma grupper», vilka utgöras av OH, hydroxyl-, eller NH2, amidogrupperna. Vidare är
det nödvändigt att minst två dylika grupper ingå som substituenter i bensol- eller
naftalinkärnan. Av avgörande betydelse är även den ställning de verksamma grupperna
intaga i kärnan. För att t. ex. ett bensolderivat skall utgöra en framkallare, måste de
två verksamma grupperna ingå antingen i orto- eller paraställning. Okas antalet
verksamma grupper blir den reducerande förmågan i allmänhet större. Ofta ingå även andra
envärdiga atomer eller atomgrupper såsom substituenter i bensol- resp, naftalinkärnan.
Dessa kunna ha inflytande på den reducerande förmågan och stundom även på
fram-kallningsämnets löslighet.
De mest använda framkallningsämnena äro: hydrokinon, pyrokatekin, pyrogdllol
eller pyrogallussyra, amidol, adurol, glycin, metol, paraamidofenol.
I neutral lösning äro de flesta framkallningsämnenas reducerande förmåga ingen
eller ringa, men vid närvaro av alkali stegras den i hög grad. Såsom alkali användes
mest alkalikarbonater, natriumkarbonat = soda eller kaliumkarbonat = pottaska;
natrium- eller kaliumhydrat verka kraftigare men ge vid vissa framkallare upphov till
»slöja», d. v. s. den reducerande förmågan stegras i så hög grad, att även det icke belysta
bromsilvret till en viss grad reduceras. Förutom reducerande substans och alkali
inne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
