Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Fotografi och reproduktionsteknik, av John Hertzberg - Fotografien, dess utveckling och tillämpningar - Objektivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
716
FOTOGRAFI OCH REPRODUKTIONSTEKNIK
Om man kombinerar en positiv lins av kronglas med en negativ sådan av flintglas,
kan man, emedan dessa glassorter ha olika spridnings- och brytningsförmåga, beräkna
kombinationen så, att de gula och blåvioletta strålarna få samma brännvidd. En enligt
denna princip framställd lins kallas akromatisk, ett akromatiskt objektiv kallas akromat.
Är den kromatiska korrektionen genomförd för tre spektralområden, vilket kan ske
med tillhjälp av speciella glassorter och kombination av flera linser, kallas objektivet
apokromat. Apokromaterna äro av betydelse vid trefärgsfotografering och mikrofotografi.
Den sfäriska aberrationen visar sig däri, att de strålar, som träffa linsens centrala
partier, ha längre brännvidd än de, som infalla vid linsens kanter (fig. 803). Detta har till
Fig. 802. Kromatisk aberration. v, b, gr,
g och r beteckna brännpunkterna för resp,
violetta, blå, gröna, gula och röda strålar.
Fig. 803. Sfärisk aberration.
följd att man icke utan stark avbländning, varigenom kantstrålarna avskärmas, kan
erhålla en någorlunda skarp bild. Då emellertid en negativ lins har sfärisk aberration
i motsatt riktning, har man, genom att kombinera en positiv lins av kronglas med en
negativ lins av flintglas, möjlighet att i en för praktiken tillfredsställande grad korrigera
den sfäriska aberrationen. Genom samtidig korrektion av den kromatiska och sfäriska
aberrationen erhålles en lins, som utgör ett rätt brukbart objektiv, den s. k. enkla
land-skapslinsen eller landska psobjektivet (fig. 804) även kallat Chevaliers landskapsobjektiv,
Fig. 804. Landskapsobjektiv.
Fig. 805. Petzvals porträttobjektiv.
emedan Chevalier var den förste, som framställde ett dylikt objektiv. Med ett dylikt
var Daguerres kamera på sin tid utrustad. Landskapslinsen har emellertid liten
ljusstyrka, dess relativa öppning är nämligen endast omkring /: 12. Dessutom återstår hos
densamma ännu en hel rad av de ovan nämnda avbildningsfelen.
Ett utomordentligt stort framsteg betydde det, då den österrikiske matematikern
Petzval 1841 framställde det efter honom uppkallade ljusstarka porträttobjektivet (fig. 805).
Detta, som fabricerades av den kände optikern Voigtländer, hade en relativ öppning
av f: 3.6, vilket innebar, att exponeringstiden kunde avkortas till mindre än x/12 av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
